Ombudsmannen har ordet

När jag skriver detta så är vi mitt i avtalsrörelsen, parterna har inte kommit överens och medling har inletts. Reflekterar över sakernas ting när...

Om vi ska nå det antal brandmän som staten vill i framtiden så måste vi i stället värna om det vi har och blicka framåt. Det innebär att pengar måste avsättas till verksamheten som nu råder men det måste också satsas i betydligt högre utsträckning än vad vi än så länge kan se.

Vi ser ytterligare en räddningstjänst som vill göra förändringar och den här gången kallas det för ”effektiviseringar av verksamhet samt sänkta driftskostnader”.

Det görs stora satsningar på det civila försvaret och räddningstjänst under höjd beredskap. Men görs det något för att stärka svensk räddningstjänst under nuvarande beredskap?

BRF har förhandlingsrätt för alla medlemmar enligt medbestämmandelagen, MBL. Kortfattat ska arbetsgivaren kalla BRF till förhandling t ex när det gäller verksamheten, förändringar eller om det berör en eller flera medlemmar i BRF.

Avtalsförhandlingarna är klara och det blev två 1-åriga avtal för hel- respektive deltidsbrandmännen.

BRF växer och har fler lokala avdelningar och ideella krafter än någonsin. Ju fler medlemmar desto starkare fackförbund, bli medlem i BRF nu!

Avtalsrörelsen närmar sig med stora steg. Resultatet återstår att se, arbetstidsdirektivet har engagerat brandmän, arbetsgivare och politiken

Ombudsmannen Magnus Krantz ser att 2023 präglades till stor del av arbetstidsdirektivet. BRF insåg tidigt att detta skulle bli ett bekymmer!

Varför gör man vissa saker till att bli sämre fast man egentligen inte vill? När ska man stå upp för det som man tror på, få till en förändring och löpa linan ut?