• Text: Fredrik Persson

Dricksvattnet är vårt absolut viktigaste livsmedel, för ca 10 år sedan insåg Bo Andersson att det låg i farozonen för att förstöras av brandskum. Bo och Peter Bergh skrev en debattartikel om skummets biverkningar i SFF nr:5 2013, den bemöttes med svidande kritik både från högt och lågt men även från företagen som producerar kemikalierna. 

Det finns cirka 1 400 000 000 000 miljarder liter vatten på jorden, tre procent av det är sötvatten. Två tredjedelar av sötvattnet är ytvatten och en tredjedel är grundvatten som bildas genom att vatten rinner ner genom jordlagren. I Sverige använder vi både ytvatten och grundvatten till vårt dricksvatten. Bo Andersson som bor intill Vänern har alltid varit stolt över det fina dricksvattnet som tas därifrån, det var också här som Bo insåg att vårt livsviktiga vatten ligger i riskzonen att kontamineras av kemiska ämnen från släckskum. År 2014 var 23% av svenska dricksvattentäkter kontaminerade (Svenskt vatten) och 2020 presenterade SGU att 11300 platser var kontaminerade av PFAS. Därtill kommer de stora sjöarna i vårt land, Vänern och Vättern, som idag inte är över åtgärdsgräns för dricksvatten men är det för miljökvalitetsnormer för ytvatten och fisk. I Europa kan omkring 20 miljoner människor vara exponerade med för höga halter av PFAS i sitt dricksvatten.

”Vatten är grunden
för allt liv på jorden,
varför ska vi förstöra det?”

Så kontaminerar PFAS vårt vatten

Brandsläckningsskum innehåller tensider som förändrar den ytaktiva förmågan, det leder till att släckvattnet lättare kan nå vårt grundvatten. Brandsläckningsskum har även effekten att tvätta och laka ur kemiska ämnen som bildas vid brand, skummet ger alltså en högre koncentration av olika ämnen i släckvattnet. Många av dessa ämnen är både hälso- och miljöfarliga därför är det generellt viktigt att minimera mängden släckvatten. Brandsläckningsskum som innehåller fluortensider är problematiska för miljön eftersom fluortensider är mycket svårnedbrytbara, sk persistenta, de stannar kvar i miljön. En del fluortensider kan brytas ned i naturen men bildar då nya ämnen som i sin tur är svåra att bryta ned. 

Kontaminerat släckvatten sprider sig över hårda ytor och ner i marken, markens sammansättning spelar roll för spridningen. I anslutning till brandövningsplatser och i områden där släckinsatser utförts påträffas höga halter av fluortensider i grundvattnet. Väl nere i grundvattennivå kan grundvattnets strömmar föra det vidare flera kilometer. I vissa fall har halterna av fluortensider överskridit Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för PFAS i dricksvatten vilket lett till att enskilda brunnar eller vattenverk tagits ur bruk. PFAS hittas i prover världen över, de flesta levande varelser har det i sig även isbjörnarna i Arktis.

Det har länge varit känt att brandskum har en negativ påverkan på dricksvattentäkter och miljön  

1996 startade Räddningsverket (SRV) utvecklingen av högtryckssystemet Skärsläckaren tillsammans med näringslivet och syftet var att effektivisera brandsläckningen men även förbättra arbetsmiljön och den negativa påverkan på miljön vid brandsläckning. SRV, nu MSB, gick redan 2004 ut med att minska användningen miljöförstörande släckmedel samt samla upp skum efter insats. Skärsläckarsatsningen gick bra och fler och fler räddningstjänster satsade på systemet både inom och utom landet. I och med att BAS bilprogrammet utökades med ett mindre fordon, benämnt BAS 5A, stärktes också utvecklingen och användandet av vattendimma i stället för skum. 

2005 kom CAFS, ett skum/luftsystem, som idag med facit i hand är den stora miljöboven och den största orsaken till att skum har använts till de flesta bränder helt i onödan. Forskning kring vattendimma (Skärsläckarsystem) och dess släck och kyleffektivitet samt minimerad påverkan på miljön har varit gediget representerad i olika forskningsprojekt och EU projekt. När det gäller evidens av användandet så är den världsomspännande. 

Sedan 10 år har tillsatsmedel med ammoniumklorid(X-Fog) tillsatts med 1-3 % till vattnet och forskning har också bevisat att vattendimma med detta tillsatsmedel av salter är släckmässigt effektivare än skum och har dessutom en minimal påverkan på människa och miljö.

Startskottet

Det var flera saker som tände Bo Anderssons misstanke om skummets farlighet, dessutom hade det funnits varningssignaler från olika håll under ett antal år. Debattartikeln som Bo skrev tillsammans med Peter 2013 blev startskottet. Kemikalieinspektionen genomförde en kartering på skumprodukter, den visade bla att det finns ca 5 000 PFAS-föreningar. Mellan 2014 och 2019 genomförde forskare vid Örebro och Lunds universitet världens första djupstudie i olika metodval för brandsläckning. Under 2013–2019 publicerades massiv information från olika media, MSB och olika myndigheter om skummets miljöpåverkan. Bo berättar att 2016 fick de draghjälp av två journalister på SVT och under ett dygn före midsommar sände SVT:s nyheter inslag om skumanvändning och dess biverkningar i alla nyhetsutsändningar med final i kvällens Aktuellt sändning, ingen kunde undgå informationen. 

Vidare genomfördes 2015-2016 seminarieturneér från söder till norr för att sprida kunskapen från forskningen där Örebro universitet, Kemi, MSB, BRF, Räddningstjänsten S:a Älvsborg och Ramboll deltog. Det blev ett bra genomslag och majoriteten av landets räddningstjänster använder idag inte brandskum som släckmedel. Men trots forskning och information finns det några få distrikt som fortfarande köper in nya skumaggregat och dessutom har beställningar flera år framåt. Räddningstjänsten behöver inte åka omkring med skumaggregat eftersom de industrier som kan behöva skumsläckning har fast installerade skumsystem i sina anläggningar.

MSB och Kemi satsade också ca 10 miljoner på forskning, utveckling, seminarier och inslag i media. Det publicerades även rapporter om alternativa släckmetoder minst lika effektiva som släckskum men med minimal påverkan på vår miljö. MSB, Kemi och Naturvårdsverket gav ut broschyren Rekommendationer för minskad användning av brandsläckningsskum.
Vid kontroll av insatser med skum 2018–19 kunde det konstateras att skumsläckning endast behövts vid fyra insatser, en andra genomgång visade att skummet varit onödigt vid alla insatser. En enkel gissning ger att det måste skett mängder med onödiga skumsläckningar genom åren!

Trög process att påverka och förändra

En annan orsak till att det är svårt att bli av med skummet är att tillverkarna vill fortsätta tjäna pengar, tex genom att ändra namn på skumsläckare till vätskesläckare.Brandbilstillverkare kan också locka med gratis installerade skumaggregat som säljargument.

Det bör nämnas att det tog 10 år att få igenom förbud mot PFOS dvs endast ett ämne. Just nu förhandlar man i Bryssel om att stoppa fler PFAS inom EU, men det finns flera tusen vi inte har kunskap om och hur de påverkar människa och miljö. Förbudsvägen är alltså inte framgångsrik i och med att industrin snabbt kan förändra skumvätskans kemiska struktur. Av den anledningen drivs inom EU även förslaget att förbjuda PFAS som grupp. 

Drivkraften för Bo att jobba i den här frågan har varit alla vänner, media, kollegor i myndighetsnätverket, forskare samt miljöorganisationer som också stöttat för att trycka på att vi måste ställa om. En triggande faktor är också de som envist fortsätter med skummet – det är ju en självklarhet att vi inte ska förstöra vårt dricksvatten. Bo ställer också två frågor: 
-Tänk 2–3 generationer fram i tiden, kommer de ha rent vatten? 
-Hur kan räddningstjänster använda brandskum när man vet konsekvenserna, är ansvariga, och bör veta att det finns alternativ som både är effektivare och har minimal påverkan på miljön?

Så säger lagen

Räddningstjänsten är verksamhetsutövare vid en insats i Miljöbalkens mening. Det betyder bland annat att den som orsakar en miljöskada genom att exempelvis förorena grundvattnet genom att använda brandskum måste åtgärda skadan. Miljöbalken säger också att en verksamhetsutövare eller den som utför en åtgärd alltid ska använda det som har minst påverkan på hälsa och miljö. 
En av Räddningstjänstens huvuduppgifter är att rädda egendom, vatten är klassat som egendom och då krockar skumanvändning med huvuduppgiften, eftersom brandskum förstör dricksvattnet.
Kommunen är genom räddningstjänsten att betrakta som verksamhetsutövare och genom detta följer ett ansvar att beakta de hänsynstaganden som krävs av verksamhetsutövare enligt Miljöbalken (MSB Rätts-PM 2020-05-14)
Den 30 april 2021 beslutade MSB att stoppa all praktisk användning av skum vid MSB:s skolor.

Det visade sig att Bo Andersson haft rätt hela tiden.

FAKTA
PFAS är samlingsbeteckning för högfluorerade ämnen, förkortningen står för ”poly- och perfluorerade alkylsubstanser”. 
PFAS har använts i stor skala sedan 1950-talet. Det finns ca 5 000 olika föreningar, många av dem har vi ingen kunskap om. Brandskum är en av de största källorna till föroreningar med PFAS.

Det är mycket stabila ämnen, vissa bryts ned mycket långsamt, medan andra anses som omöjliga att bryta ned i naturen. Djurförsök visar att mycket små mängder av vissa PFAS ger tydliga skador på reproduktionsförmåga, cellfunktioner och hormonsystem och andra misstänks vara cancerframkallande eller bioackumulerande (tas upp av levande varelser och lagras i bland annat lever, njurar och blod).
Foster, spädbarn och barn är sannolikt känsligare för PFAS än vuxna. Ämnena förs över till spädbarn via modersmjölken och till foster via moderkakan. Studier har påvisat att PFAS kan påverka födelsevikt, immunförsvar, kolesterolhalt i blodet och leverenzymer

Foto: Matt Hardy, Pexels
firefighters.se
Livsmedelsverket

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here