BRANDMÄNNENS ARBETSTID I förra numret skrev jag bland annat om att det är valår. Det har också redan börjat märkas. Flera politiker har i media reflekterat över arbetstidsdirektivet och menar att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna behöver göra om och göra rätt. Frågan har till och med varit uppe i riksdagen för debatt. Men när får vi se en förändring?
En förändring i det centrala kollektivavtalet för rätten till dygnstjänstgöring, där de lokala parterna själva får bestämma hur arbetstider ska regleras. Det finns redan idag de arbetsplatser där man får arbeta dygn alla dagar i veckan men endast efter beslutad dispens. En dispens som ges av en arbetstidsnämnd som tillkom efter protester från arbetstagarna.
En arbetstidsnämnd, bestående av de parter som införde arbetstidsdirektivet, som nu beviljar dygnstjänstgöring då de ser att de inte finns några andra möjligheter till bemanning. Finns det kanske också en gnutta sunt förnuft, en tanke på arbetsmiljön, kanske på tredje man eller på de drabbade som ska tas om hand?
Vi kan alltså konstatera att ett direktiv infördes som nu urholkas mer och mer vilket, jag tror, kommer leda till att det blir en permanent förändring och att en central arbetstidsnämnd aldrig kommer att införas.
Jag skrev också i förra numret om en kommande domstolsförhandling i Arbetsdomstolen som handlar om SAP-R, särskild avtalspension inom räddningstjänsten, och tolkningar av dess villkor. Men vilka avtal har de nya heltidsbrandmännen som kommer in i branschen idag och hur tillämpar arbetsgivarna LAS, lagen om anställningsskydd, när de anställer? Den vanligaste anställningsformen är ju tillsvidareanställning, sedan har vi de brandmän som inte får en ”fast” anställning som många kallar det. Hur blir de anställda och har brandmännen själv koll på detta? Kanske inte och tyvärr (ut)nyttjas dessa av arbetsgivare som tycker att de gör rätt – men de följer inte LAS. Det förekommer att man anställs som vikarie under längre tid, trots att det egentligen inte handlar om ett vikariat för en specifik person. Då ska det vara en SÄVA, särskild visstidsanställning, när man går in och tar enskilda pass såvida man inte skriver vikariats-beslut varje gång.
Om man då som arbetstagare inte vet om vilka regler som gäller så finns det risk att brandmännen arbetar alldeles för länge för att få rätt till en tillsvidareanställning. Gör då arbetsgivare detta med vilje? Det finns tyvärr skäl att tro det. Och i så fall är det ett genomruttet och lagstridigt beteende. Man utnyttjar människor när man i stället skulle kunna använda sin personal på ett korrekt och lagligt sätt.
Finns dessa bekymmer även för deltidsbrandmännen? Nja, det kan ha blivit fel genom åren men inte i form av utnyttjande. Men i senaste avtalet så tog parterna fram en möjlighet för nya inom yrket att få en utbildningsanställning. När man uppfyllt utbildningskraven så blir man automatiskt tillsvidareanställd. Detta gör ju att det blir rätt från början.
Sköt om er!
Magnus Krantz
Fler Ombudsmannen har ordet här!
Vi blir starkare tillsammans – gå med i Brandfacket!
