Jag har i flera år föreslagit staten som huvudman för Sveriges räddningstjänst. Med 50 års erfarenhet av kommunal räddningstjänst och statliga myndigheter kan jag inte påstå att verksamheten har utvecklats på ett bra sätt. Visst har det funnits bra, och verkligt bra idéer, som även spridits internationellt. Men i Sverige kan de goda idéerna försvinna beroende på varifrån de kommer eller så försvinner de tillsammans med initiativtagarens pensionering.
Orsaken till det är i första hand de ansvariga räddningscheferna, både i mindre kommuner och i stora regioner. En annan orsak är även den statliga myndigheten, Räddningsverk/MSB, men huvudman för verksamheten är fortfarande kommunen.
Skärpta regler om dygnsvila sätter också käppar i hjulet
De skärpta reglerna om dygnsvila kan få svåra konsekvenser för rekrytering av brandpersonal och många kompetenta brandmän kommer att tvingas säga upp sig då deras familjesituation inte går ihop. Man kan fråga sig om förhandlarna har haft någon kontakt med sina medlemmar och kommunernas räddningschefer. Förmodligen har ingen förstått konsekvenserna av dessa regler.
- 1 oktober 2023 började nya skärpta regler gälla för anställda i kommuner och regioner, inom till exempel sjukvård, ambulansverksamhet och äldreomsorg.
- 1 februari 2024 började de nya reglerna gälla inom räddningstjänst, personlig assistans och övrig LSS.
- För privatanställda finns ännu inget avtal. Förhandlingarna har dragit ut på tiden, bland annat för att man vill se om Kommunal och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, kommer fram till några ändringar i kommande avtal.
- Huvudregeln är att alla ska ha rätt till 11 timmars dygnsvila per 24-timmarsperiod och att arbetspass ska följas av dygnsvila.
- Dygnspass är därför inte tillåtet att arbeta längre, om det inte finns särskilda skäl.
- För många arbetsgrupper har det blivit kortare men fler arbetspass sedan regeländringen.
- Reglerna finns i kollektivavtal mellan Kommunal och arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona.
- Bakgrunden till förändringarna är kritik från EU-kommissionen mot att svenska kollektivavtal inte följde det arbetstidsdirektiv som Sverige anpassat arbetstidslagen efter och som tillämpats sedan 2007.
Utöver att arbetstiderna förändras och att personal slutar på räddningstjänsterna så föreslår Regionerna att säga upp stora mängder sjukvårdspersonal med anledningen att pengarna är slut.
Vi skulle få större och bättre trygghet med statlig huvudman
Är det detta vårt kära Sverige behöver idag med en orolig omvärld i vårt närområde Nej naturligtvis inte, vi behöver en stark upprustning av de som kommer till hjälp när vi behöver det som mest.
Nu är det verkligen dags att förstatliga både räddningstjänst och sjukvård. Staten måste bli huvudman för båda verksamheterna.
Kommunerna/förbunden och regionerna kommer i vart fall få mycket högre kostnader för sin verksamhet och orsaken är en flathet från de ansvariga för verksamheten. Mitt budskap är helt enkelt att statsminister Ulf Kristersson bör passa på att förstatliga räddningstjänsten och sjukvården.
Under en tidsperiod gick det riktigt bra
I slutet på 90-talet startade en intressant tid där utvecklingen av räddningstjänsten och dess förmåga stod högt på agendan. Räddningsverket hade bra ekonomiska resurser och vi byggde upp kontakter inom och utanför vårt land. Under denna period togs det fram nytänkande på alla nivåer vad gällde det mesta som rörde svensk räddningstjänst och inte minst samarbete med myndigheter, landsting, kommunal räddningstjänst, universitet och högskolor och företag. Räddningsverket hade en stor verksamhet internationellt som gav goda kontakter över hela världen. Syftet var att stödja svensk räddningstjänst och att formulera lagar inom områden där vi också samverkade med ansvariga myndigheter som tex Arbetarskyddsstyrelsen och Socialstyrelsen.
En grupp bestående av personer från Räddningsverket och räddningstjänsten under namnet ”Utvecklingsgrupp räddningstjänst ” bildades. Ett exempel för gruppen blev frågan om Rökdykning som invändig släckinsats. Rökdykningsinsatser i alla lägen var det stora budskapet från Räddningsverkets skolor på 80-talet och fram till slutet av 90-talet. Utvecklingsgruppens uppfattning var att invändig släckning med rökdykare borde stoppas av flera skäl bla vad det farligt att utsätta brandmännen för denna risk. På slutet av 90-talet fanns det också bättre metoder än rökdykning.
Sedan 90-talet har vi i utvecklingsgruppen lagt ned 20 års arbete och energi på att få bort invändig släckning med rökdykare. Bättre är att stå utanför vägg och med skärsläckare göra hål i väggen för invändig släckning. Givetvis ska brandpersonalen använda sitt personliga rökdykarskydd.
Idag år 2024 används invändig släckning med rökdykare betydligt mindre än förut. Där har man lyckats, till viss del, men tyvärr används inte skärsläckarkonceptet fullt ut. Däremot används det i andra länder beroende på ett gemensamt EU-projekt med 8 länder som pågick i 6 år under ledning av Sverige.
Från världsbäst till det sämre
På 90-talet var svensk räddningstjänst kända som världsbäst på att släcka bränder i lägenheter och hus i omvärlden. Flera nationer kom hit och tittade på hur vi övade, och de tog efter. Vi hade en utveckling där vi ville vara bäst. Hade jag fått höra att 2024 kommer ni behöva hjälp av tex Polen vid skogsbränder hade jag skrattat, men det blev otroligt nog sant. Sant är också att jag 1973 fick som nybliven brandman höra uttrycket ”trottoarbrandsläckning” dvs en brandman står och sprutar vatten på ett tak. Idag 2024 ser vi det igen.
I rapport efter rapport om husbränder kan man läsa att byggnaden inte gick att rädda. Istället inriktade man sig på att rädda angränsande byggnader. Angiven orsak till det är att byggnader är komplexa att släcka vid konstruktionsbrand. Vad menar man med det? Denna typ av bränder har alltid funnits. Nästa fråga blir: varför ska allting krånglas till?
Slöseri med tid och pengar
En vanligt förekommande orsak till att man inte kunde släcka är följande: Vi hade 8 enheter på plats men byggnaden gick inte att rädda. Frågan blir då, vadå 8 enheter? Vilken förmåga har en enhet? Och varför skicka 8 om det inte hjälper med 8?
Hur är det möjligt med ett sådant slöseri med tid och pengar? Var finns räddningscheferna som säger: nu får det vara nog! Eller är de bara rädda om sina jobb och fina avtal, det övergripande ansvaret är borttaget för länge sedan.
Vad som nu behövs är en helomvändning med mer övningar och effektivisering av svensk räddningstjänst, utöver det behöver den också snabbt bli statlig.
Ny stor brandstation eller flera små?
Idag ser vi också satsningar på en ny brandstation för flera hundra miljoner. Varför inte sprida ut resurserna med ett större antal mindre stationer som har korta insatstider. Flertal studier pekar på att flera mindre stationer är effektivast. Decentralisering och spridda styrkor är ett vinnande koncept över stora ytor för att räddningen ska kunna komma fram i tid. Räddningsverket lämnade redan 1996 in en rapport om de negativa konsekvenserna att enbart bygga en stor station. Rapporten tog bla upp att kostnaden är för stor och att pengarna inte räcker till utveckling av verksamheten.
Även i de stora förbunden sker ju neddragningar och inte allt för sällan drabbas små kranskommuner. När de små kommunerna tittar tillbaka på hur det såg ut när de gick med i förbundet och jämför med vad de får idag så ångrar sig nog en del bittert över att ha färre hjälpande förmågor i sitt närområde.
Om vi bestämmer att from nu så ska fokus ligga på huvuduppdraget – att rädda liv och släcka bränder, så kommer vi att lyckas vända skutan.
Sjukvården har onödigt kostsam administration
Sveriges Regioner blöder när det gäller sjukvården. Stora uppsägningstal av personal och neddragningar inom sjukvården. När man tittar på verksamheten så liknar den en enda stor diversehandel. Mycket höga löner till politiker och tjänstemän med en enastående stor administration innebär stora underskott. Verkligheten är att man inte har råd med att upprätthålla själva sjukvårdsverksamheten.
Nuvarande regering gick till val med att förstatliga sjukvården och detta arbete bör man starta upp omedelbart. Lägg ner Regionerna och låt staten bli huvudman för verksamheten. Vid folkundersökningar idag är det sjukvården som har högsta prioritet. Jag upprepar min uppmaning till statsministern att förstatliga både räddningstjänst och sjukvård.
Bo Andersson
Fler texter av Bo Andersson
Här blir du medlem i Brandmännens Riksförbund!
Bild: Istock
