En vindkraftstekniker 130 meter upp i luften måste kunna räddas vid en olycka. Tidigare har det varit otydligt hur räddning högt uppe i ett vindkraftverk ska gå till. Elproducenter och Räddningstjänsten i Jämtland har skapat ett unikt samarbete – Avancerad Räddningsgrupp.

Om olyckor är framme på hög höjd i ett vindkraftverk så har vindkraftsteknikerna utbildning i att hjälpa varandra vid de flesta olyckor. Men Räddningstjänsten har via gruppen för avancerad räddning kunskap och utrustning för höghöjdsräddning, medlemmarna i Avancerad räddningsgrupp har utbildats i tekniker för evakuering från hög höjd.

Räddningsinsats vid vindkraft och vattenkraft kräver unik kompetens

– Vi lämnar aldrig någon skadad till att klara sig helt själv. Sedan är det en väldigt speciell typ av insats som kan krävas på anläggningar för exempelvis vindkraft och vattenkrafter, där behövs en unik kompetens, förklarar Anders Johansson, insatsledare vid Jämtlands räddningstjänstförbund och samordnare för avancerad räddning.

Tidigare har det varit oklart hur långt vindkraftföretagen själva bör utbilda sina tekniker och vad räddningspersonalen kan göra.

Första skarpa övningen i lyftkran 

En allvarligt skadad person skulle räddas från hög höjd. Brandmannen Markus Wassdahl ledde räddningsstyrkan på plats. Han säger att:
– Det känns riktigt bra att vi äntligen är i gång med samarbetet! Det är väldigt bra och nyttigt att få öva skarpt tillsammans så nära ett verkligt scenario som möjligt.

I den här övningen simulerades en olycka uppe i en lyftkran och då används fallande travers för att få ned den nödställde till närmaste plats där regionen kan ta över personen för fortsatt transport och vård. 

Markus Wassdahl berättar också att om en olycka sker uppe i ett vindkraftverk kan den nödställde befinna sig längst ut i noskonen. Där är det trångt och då krävs flera  personer för att flytta den nödställde. Man tar sig upp i kraftverket via en enklare hiss eller stegvägar som finns i de flesta vindkraftverk. Väl uppe i noskonen måste man flytta den nödställde från noskonen till bakre delen av nacellen till en evakueringslucka varifrån man kan fira ned personen i rep. En styrlina kan ibland användas för att båren inte ska börjar rotera då den firas ned.

Vid sådana här utryckningar sker samverkan mellan vindkrafttekniker, Räddningstjänst och Alpina Fjällräddningen i de fall där ytterligare resurser behövs. Teknikerna som arbetar dagligen i den här miljön har bäst kännedom om de specifika risker och svårigheter som finns kopplat till den verksamhet som bedrivs.

Fredric Persson
Källa: Jämtkraft
Firefighters