Hem » Artiklar » SÅ SER PARTIERNA PÅ RÄDDNINGSTJÄNSTENS FRAMTID DEL 3
Text: Fredrik Persson

SÅ SER PARTIERNA PÅ RÄDDNINGSTJÄNSTENS FRAMTID DEL 3

FRÅGA TILL POLITIKERNA:

Hotbilden mot brandmän ökar, genom att införa tjänstemannastatus för personal i räddningstjänsten så skulle straffgraden öka och få en avskräckande effekt. Hur ser ni på det?

 

V: – Vi anser att det är mycket allvarligt när blåljuspersonal upplever hot eller rentav blir attackerade. Generellt sett har dock höjda straff mycket liten avskräckande effekt varmed denna lösning sannolikt inte är en åtgärd som kommer leda till någon förändring.

Även om det kan komma att ta tid så tror vi att den långsiktigt hållbara lösningen är att arbeta förebyggande och bygga upp förtroendet för samhället och blåljuspersonal i områdena där hotbilden mot blåljuspersonal är förhöjd. Det kan handla om att satsa på och upprusta dessa områden, ha en närvarande och tillgänglig samhällsservice och att blåljuspersonal är ett vardagligt inslag i områdena och inte bara dyker upp när det hänt något.

MP: – Det är oacceptabelt när blåljuspersonal som har till uppgift att hjälpa och skydda andra angrips och hindras från att fullgöra sina uppgifter. Miljöpartiet vill stärka det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal och är öppna för den lösning som Brandmännens riksförbund föreslår.

Regeringen tillsatte förra året Blåljusutredningen som tidigare i år lämnat flera förslag för att stärka det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner. Utredningen föreslår bl.a. att det ska införas ett nytt brott, blåljussabotage. Brottet straffbelägger att angripa eller annars störa bl.a. räddningstjänst på ett sätt som riskerar att allvarligt förhindra eller försena genomförandet av ett uppdrag.

Utredaren föreslår även en ny straffskärpningsgrund i brottsbalken som innebär att domstolen ska se särskilt allvarligt på fall där den tilltalade med våld eller hot har angripit någon i eller med anledning av dennes yrkesutövning. Genom den föreslagna straffskärpningsgrunden får räddningstjänstpersonal, på samma sätt som andra yrkeskategorier, ett utökat skydd mot våld eller hot om våld med anledning av yrkesutövning. Blåljusutredningens betänkande har remitterats.

I princip är Miljöpartiet positiva till att räddningstjänsten ingår i tjänstemannabegreppet men vi tror också att utredningens förslag kan ha en liknande effekt. Det finns i riksdagen en bred samsyn kring problemet med hot och våld mot blåljuspersonal, hur exakt den straffrättsliga utformningen kommer se ut kommer dock avgöras först efter valet.

S: – Brandmän, liksom annan blåljuspersonal, ska kunna utföra sitt arbete utan att behöva ta emot hot eller utsättas för annan brottslighet. Det borde vara en självklarhet för alla. Så är dock inte fallet. Därför tillsattes den så kallade blåljusutredningen för att ta fram förslag till en förbättrad lagstiftning. Utredningen har varit ute på remiss och Brandmännens riksförbund har kommit in med ett viktigt remissvar som blir en del av den fortsatta processen för att förbättra skyddet för brandmän och annan blåljuspersonal. Inriktningen är solklar, brandmän ska kunna utföra sitt arbete på ett så tryggt sätt som möjligt.

C: – På senare år har det blivit allt vanligare med hot och våld mot räddningstjänsten och annan alarmeringspersonal. Det tycker vi är väldigt allvarligt. Vi vill att straffen ska bli hårdare för dem som hotar och utövar våld mot räddningstjänst och annan alarmeringspersonal, och därför vill vi införa en ny brottsrubricering- Våld mot alarmeringspersonal. Tillskillnad från bestämmelsen om våld och hot mot tjänstemän skulle det inte finnas krav på myndighetsövning för att lagen ska gälla. Straffskalan ska däremot vara samma för våld mot tjänsteman, dvs. fängelse i lägst 6 månader. Och för att få till skärpta straff i praktiken så krävs det att vi förändrar straffminimum – då följer domstolarna efter.

Bild: Patrick Persson

L: – Vi är för att öka straffgraden. Det är ett uniformerat yrke och vi vet att hotbilden har ökat. I områden som Rosengård behöver brandmän ibland invänta polis vilket är ohållbart.

KD: – Vi har en annan lösning: Vi vill införa brottet våld mot alarmeringspersonal och brottet blåljussabotage. Våld mot alarmeringspersonal innebär samma sak som våld mot tjänsteman och täcker även de som arbetar inom sjukvården, bortsett från kravet på myndighetsutövning som finns i våld mot tjänsteman. Blåljussabotage kriminaliserar hindrande av utryckning från polis, brandkår eller ambulans.

M: – Alla former av våld mot blåljuspersonal bör betraktas som mycket allvarliga angrepp mot rättsstaten och andra centrala samhällsinstitutioner. Detta måste även speglas i vår lagstiftning. Moderaterna vill därför införa ett helt nytt brott – våld mot alarmeringspersonal – med minst sex månaders fängelse som påföljd. Det är hög tid att samhället markerar mot det våld som räddningstjänsten drabbas av i allt större utsträckning.

SD: – Att blåljuspersonal utsätts för våld och hindras i sitt viktiga samhällsuppdrag är oacceptabelt. Vi vill kraftigt skärpa straffen för den som begår den typen av brott. Våld mot blåljuspersonal bör förenas med ett minimistraff om 4 års fängelse.

Om Lotta Reyes

Marknadschef & Webbredaktör för tidningen Swedish Firefighters

Läs även

NEDSKÄRNINGARNA SLÄCKER RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Gällö brandstation har normalt ca 60 larm per år, men nu i juli var vi …