Ryssen och deras Putin tyckte 2014 att det var dags att återskapa sitt älskade Sovjetunionen. Det vi har sett sedan februari 2022 är minst sagt skrämmande. Men enligt Putin är det inte ett krig utan endast en militär insats för att rädda det ukrainska folket undan nynazismen och länderna i väst.

Sverige har bestämt att efter 30 år i träda ska civilförsvarsplikten återinföras. Frågan är vilka som kommer ihåg hur den viktiga civilplikten var utformad?

”Efterklokhet är enkelt men dyrköpt. Förtänksamhet är svårt, men rätt hanterat över tid billigare”, konstaterade vår minister Carl-Oskar Bohlin på folk och försvars konferensen 2022.

Han talade också om broschyren från 1961 ”Om kriget kommer” som undertecknades av dåvarande statsminister Tage Erlander som även hade haft ministerposten för civilt försvar. Nu när vi är framme vid 2023 känns det som om vi är 60 år tillbaka i tiden.

Svensk räddningstjänst har varit med om neddragningar i över 20 år och nu föreslås att civilplikten ska ligga under räddningstjänsten. Regeringen anslår 1 miljard kronor för denna riktade insats. Den med gott minne kommer ihåg att det var kommunernas räddningstjänster som fick uppgiften att praktiskt lägga ner Civilförsvaret under början på 1990-talet.

Vad kommer att krävas, vilka har kunskapen och viljan?

Hur ser det ut med försvarsengagemanget hos svenska folket? Kommer vi att vara lika beslutsamma som ukrainarna? Jag tror inte det, men vi har fått en ny erfarenhet och väckarklockan ringer pga kriget i vår närhet, närmre än vad vi verkar förstå. Sverige har ca 350 000 frivilliga hjältar, de har ett brinnande engagemang för att i nuläget försvara vårt land, så visst finns det hopp.

Vi har under lång tid haft det fantastiskt bra i Sverige och ”Ryssfobin” försvann snabbt efter att Berlinmuren föll 9 november 1989. Hotet från öst var och är glömt. Men nu är det plötsligt dags att tänka om och bli förutseende utan att gripas av panik! Rädsla sätter nämligen sunt förnuft ur spel.

1986 fick Räddningsverket ansvaret att ordna funktionsansvaret för civilplikten, 2023 ges ansvaret till MSB. Jag anser dock att 1986 var kunskapsnivån väsentligt högre än om vi jämför med den som finns idag.

Förstatligad räddningstjänst är den mest effektiva lösningen

Regeringens inriktning är att det civila försvaret ska vara lika i hela Sverige. Ansvaret ska ligga på kommunernas räddningstjänster/förbundsbildningar samt hos MSB. För att säkerställa det bör Sveriges räddningstjänsters operativa verksamhet och civilförsvarsverksamhet förstatligas. 

Räddningstjänstförbunden blir allt fler och större, vilket är självvalt och det borde tyda på att detta är en väg räddningstjänsten i Sverige vill gå. Men är det för att förbättra för kommuninnevånarna när det gäller tryggheten eller är det för organisationens självutvalda ledningsgrupps trygghet och inkomst? Mitt förslag är att det är lika bra, samt uppenbarligen det som räddningstjänstens bildningar av räddningstjänstförbund tycks vilja, att ett förstatligande av räddningstjänstens operativa verksamhet samt civilförsvarsverksamheten är den mest effektiva lösningen för Sverige. 

Statlig räddningstjänst är heller inte något unikt om man ser på hur andra länder har organiserat både räddningstjänstens verksamhet och civilt försvar.

SRV (Statens Räddningsverk 1986–2008) och sedermera även MSB hade ett mångårigt samverkansavtal med Tjeckien där undertecknad deltog som ansvarig från svensk sida. Vi utbytte erfarenheter och hade utvecklingsarbetet som ledstjärna i vår samverkan. Tjeckiens räddningstjänst, som även omfattar civilförsvarsdelen, är ett mycket bra exempel på statligt ansvar fullt ut.  

Jag hoppas verkligen att de som ska arbeta med denna viktiga uppgift kontrollerar instruktioner och andra viktiga handlingar som har utarbetats från 1937 fram till nedläggningen 1994. De handlingarna är kanske tom mer aktuella idag än när de skrevs. Självklart är tekniken som underlättar arbetet modernare idag än på tex 80-talet. Civilförsvarets mål är uppdelat i 7 punkter

1. Värna civilbefolkningen.

2. Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.

3. Upprätthålla en nödvändig försörjning.

4. Bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

5. Upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan.

6. Bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

7. Med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Jag läser inte många rader innan insikten kommer att det här kommer ta tid och var kan vi se helheten av uppdraget? I skrivande stund har det på ett år hänt mycket som talar för vikten av att ha ett starkt militärt samt ett väl fungerande civilförsvar. Nu lägger regeringen ansvaret med civilförsvar på MSB och räddningstjänsterna.

När vi hade ett fungerande civilförsvar var det en organisation som var stark och hade resurser ifrån en uppbyggnad under årtionden. Det var uppbyggt på erfarenheter och vi får hoppas att det finns dokumentation kvar. På den tiden fick vi hoten från öst via modersmjölken, vi var mer på alerten än vad vi har varit de senaste åren. Från och med 2022–25 får vi en start på en uppbyggnad av ett nytt civilförsvar, trots utmaningarna hoppas jag verkligen att det går bra

Ny teknik skapar nya sårbarheter

Idag lever vi i en mer teknologisk och sårbar värld än om vi jämför med 60–90-talet, nu har många fördelar blivit nackdelar om tekniken inte fungerar som det är tänkt. En av fördelarna med den nya tekniken är att information går snabbt att sprida. Vi måste också ta ansvar över inkommande information och vara på vår vakt för att inte sprida desinformation som sannolikt sänds ut från trollfabriker. Samma gäller såklart andra händelser på teknikfronten som kan ställa till problem för oss.

Det kan också vara klokt att utgå från att all teknik inte fungerar som den ska. Tex så fungerar inte mobilmasterna särskilt lång tid efter ett strömavbrott. Robustheten i dagens elnät är inte som tidigare och cyberattacker är något vi får räkna med.

Viktiga anläggningar har sålts ut

När jag idag sitter jag med facit i hand undrar jag hur många olika viktiga militära- och civilförsvarsanläggningar som sålts av och som idag skulle behövas som tex bergrum. Nu i dagarna tar regeringen ett steg till för att Sverige skall komma med i Nato genom att förbjuda deltagande i terrororganisationer. En självklarhet för vilken tänkande person som helst, men idag verkar ingenting självklart.
Utifrån nyhetsflödet kan man rent av tro att det är krig i Sverige, skottlossning i stort sätt varje dag, det är helt bedrövligt. Energisektorn har även i fredstid stora utmaningar tillika behöver hot från CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära) få förstärkning med avancerad teknisk utrustning.

Bo Andersson, chef för räddningstjänsten och civilförsvaret i en kommun när det begavs sig förra gången.
Fler texter av Bo Andersson här!