Räddningstjänsten ska följa miljöbalkens principer vid användning av släckmedel

Miljöbalken (länk) och lagen om skydd mot olyckor (LSO) gäller parallellt. Det innebär att man vid en släckningsinsats ska ta hänsyn till miljöbalken. I 2 kap miljöbalken finns flera grundläggande miljörättsliga principer som ska följas. 

Flera av principerna bygger på internationellt etablerade principer och har gjorts rättsligt bindande i Sverige genom miljöbalken, exempelvis försiktighetsprincipen och förorenaren betalar. Nedan beskrivs de principer i 2 kap miljöbalken som främst är kopplat till användningen av släckmedel vid en släckningsinsats.

Bevisbördesregeln i 2 kap 1 § miljöbalken innebär att den som bedriver en verksamhet eller utför en åtgärd ska kunna visa att den följer kraven enligt miljöbalken.
Kunskapskravet i 2 kap 2 § miljöbalken innebär att räddningstjänsten ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.
Försiktighetsprincipen och bästa möjliga teknik i 3 kap 3 § miljöbalken anger att den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska vidta de försiktighetsmått som krävs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska bästa möjliga teknik användas i yrkesmässig verksamhet.
Produktvalsprincipen eller substitutionsprincipen i 2 kap 4 § miljöbalken innebär att alla ska undvika att sälja eller använda produkter eller varor som kan vara skadliga för människor eller miljön om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter.
Enligt rimlighetsavvägningen i 2 kap 7 § miljöbalken gäller kraven bara i den utsträckning som det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Är miljönyttan stor så kan tämligen stora kostnader anses vara skäliga.
Skadeansvarsprincipen eller förorenaren betalar i 2 kap. 8 § miljöbalken innebär att den som orsakar eller orsakat en skada eller olägenhet för miljön är ansvarig för att den avhjälps. Ytterligare principer gällande ansvar för föroreningar gäller också enligt 10 kap miljöbalken.
Stoppregeln i 2 kap. 9 och 10 § miljöbalken innebär att verksamheter som kan befaras föranleda skada för hälsa eller miljön trots att försiktighetsmått och skyddsåtgärder som krävs enligt miljöbalken vidtagits endast får tillåtas om regeringen finner att det finns särskilda skäl. För räddningstjänsten innebär detta att vid släckning eller begränsning av en brand ska man alltid använda den minst skadliga metoden och det minst skadliga släckmedlet. Räddningstjänsten ska också ha skaffat sig den kunskap som krävs för de åtgärder som vidtas och vidta de skyddsåtgärder som krävs för att minimera effekterna på människors hälsa och miljö. I vissa situationer kan det kan också innebära att det är bäst ur miljösynpunkt att inte släcka alls. Vid bedömning enligt produktvalsprincipen bör räddningstjänsten bedöma miljöeffekterna vid användning av ett släckmedel i jämförelse med att bara använda vatten.

Sammanfattning av Sveriges situation beträffande skogsbrandsläckning
Kunskaper och praktiska erfarenheter om användande av tillsatsmedel i Sverige när det gäller skogsbrandsbekämpning är tyvärr, trots spridning av genomförda forskningsprojekt och seminarier, bristfälliga och inte minst vad för tillsatsmedel som är tillgängliga och lämpliga. Risken är stor att det används skum-medel främst för att bryta ytspänningen och att nå glödbränder. Att få ut brandskum i vår natur är ett allvarligt hot mot miljön. Här måste vi bli mycket bättre.

Hur blir vi bättre?
Informationen ovan visar på ett stort behov av att undersöka den egna organisationens kunskapsbrister samt hur organisationen skall få till sig kunskaper så att de allmänna hänsynsreglerna följs för både vår och efterlevandes skull.
Här följer några punkter att gå igenom.
• Hur används teknik, nyheter, tar räddningstjänsten åt sig av detta?
• Ska man leta glödbränder med hjälp av hundar istället för värmekameror vilket genomfördes i Sverige som en idé 2014? 
• Hur ser utvecklingen ut i andra länder med tanke på klimatförändringarna?
• Har vi den bästa tekniken/utrustningen?
• Hur sker våra inköp?
• Vad bygger räddningstjänsternas inköpsbeslut på för underlag, evidensbaserade eller av gammal tradition?
• Är det lätt att köpa in ny utrustning?
• Vad gäller long-terms fire retardant och tillsats/släckmedel så är säkerhetsdatablad det absolut minsta krav organisationen skall ställa.

Omvärden visar stort intresse för svenska forskningsprojekt
I Australien har det visats ett stort intresse för våra tidigare svenska studier av släckmedel som MSB och Kemi gjorde 2014 –15 och hade s.k. Roadshower runt om i Sverige och spridningen om vad studierna hade för resultat både släckmässigt och miljömässigt. Efter Blacksummer i Australien 2019–20 har de gjorts olika utredningar om bland annat släckmedel och dess påverkan på dricksvattnet och intresset för bättre miljöanpassade släckmedel har ökat markant.
I Australien genomförs nu nya studier på det släckmedlet som hade bäst resultat både släck och miljömässigt vid MSB och Kemi:s studier 2014–2016 och de nya miljö tester som genomförts i Australien som innefattar lakvatten-tester i mark runt om testområdena där tillsatsmedlet använts. De slutgiltiga proverna blir klara i mitten av september i år. Det är inte bara släckmedel och övrig utrustning som kommer att ändras i Australien. Vid ex nyproduktion av hus/byggnader är det nya högre krav redan nu avseende brandskydd. Utvecklingen går vidare och fler länder visar intresse för miljöstudierna som genomförs.

Text: Bo Andersson
Läs även: Forskning bevisar att vatten med tillsatsmedel bekämpar skogsbrand bäst