Jag tycker att det här med normer är spännande. Hur de på ett många gånger omedvetet sätt styr vårt tänkande och handlande, allt för att vi ska passa in och vara ”normala”. Normer är viktiga för ett fungerande samhälle, de skapar ramar och regler för hur vi ska vara mot varandra och vad som är rätt och riktigt. Det finns ju förstås skrivna regler som vi kan hitta i lagboken, men jag tycker att just dessa oskrivna regler är mer spännande att studera och fundera kring.  

Om jag exempelvis handlar på ICA och kön till kassan är jättelång så ställer jag mig fogligt i kön trots att jag har bråttom. Varför? Jo, för skulle jag tränga mig förbi de andra i  kön skulle följden bli arga blickar och kommentarer om det opassande beteendet, och därför anpassar jag mig till kösystemet. (normen) och väntar lydigt på min tur. Om jag håller upp dörren till dig så säger du…? Just det, ”Tack!”. Även detta är en norm och något som vi lärt oss under vår uppväxt.  

Så normer är alltså många gånger positivt för att skapa ordning och trygghet, vi vet vad som förväntas av oss och anpassar oss ofta utifrån det. Det är vi människor som tillsammans skapar och vidmakthåller dessa normer och varje kultur skapar sina egna. Vad som är normen i en viss kultur kan vara helt fel i en annan. Att medvetandegöra dessa normer kan dock vara bra ur många aspekter och kan ses som en utveckling av vårt mänskliga handlande och tänkande eftersom normer även kan begränsa och exkludera människor. För inte så många år sedan var det till exempel helt otänkbart att en kvinna skulle hålla på med tävlingsidrott eller för en man att vara med på sina barns förlossningar medan detta idag är fullt normalt, ja faktiskt normativt. Vägen till detta förändrade tankesätt var att vi människor ifrågasatte och tillsammans ändrade vårt synsätt. Det är alltså vi människor som skapar dessa normer, men även har makten att förändra dem. 

Inom räddningstjänsten har normen genom historien varit att det är vita män som arbetar operativt som brandmän. Idag förändras sakta men säkert normen över vem som kan vara brandman. Det är inte könet, din etniska bakgrund eller sexuella läggning som avgör om du är lämplig för yrket, utan din förmåga. En del kan uppleva detta som hotande eller ifrågasätter syftet medan andra tycker att det är positivt och ser fördelarna med en mer heterogen yrkeskår. På de stationer där man kommit långt vad gäller mångfald ser man många fördelar och forskning stödjer också detta. En arbetsplats präglad av mångfald tenderar att ha en bättre arbetsmiljö, ökad innovationsförmåga och kreativitet, ökad förståelse för olika bakgrunder samt bättre lönsamhet då nyttjandet av hela befolkningens potential ökar. 

Men hur gör man då för att ändra normer? Först och främst måste man medvetandegöra dessa och fundera på vad de innebär för just dig/mig/vår arbetsplats. Här finns det en del utmaningar eftersom de som tillhör normen sällan reflekterar över vilken effekt normerna har, de tas liksom för givet, som en sanning och kan därmed kännas omotiverat att jobba med. Därför känns medvetandegörandet som det viktigaste steget, att inse att normer styr vårt beteende och skapar både inkludering och exkludering av olika grupper.  

Parallellt med min RIB-anställning arbetar jag som gymnasielärare och då vi pratar om normer i skolan brukar jag använda ett material som heter ”Bryt” som RFSL och Forum för levande historia har tagit fram. Här finns en mängd praktiska övningar som syftar till att medvetandegöra och ifrågasätta normer i skolan, på arbetsplatser och i andra sammanhang. Brukar bli många aha-upplevelser och intressanta diskussioner i klassrummet. Dessa övningar kan vara en bra början till ett förändringsarbete på en arbetsplats. 

Krönika: Annette Askenryd