Vatten med tillsatsmedel är ett måste vid skogsbrandsbekämpning då torka och höga temperaturer återigen lett till en sommar med skogs- och terrängbränder i Europa. Turistorter i Grekland och Turkiet har evakuerats och tusentals har tvingats fly lågorna. Även i USA och i Ryssland härjar bränder som slukat stora områden. På vissa håll liknas förödelsen som elden lämnat efter sig vid en biblisk katastrof.
Sommaren 2021 visade oss att klimatförändringarna förvärrar, skapar fler och helt andra typer av skogsbränder än vad vi är vana vid. I stundade tid (12/8) har det i Ryssland brunnit ett lika stort område som hela Indien, i Turkiet ett område större än Östergötlands län, andra hårt drabbade länder är Grekland, Spanien, Italien, USA mfl.
Vid skogsbrand kan vi genom erfarenhet se, både till spridning och återantändning, att det sällan är tillräckligt effektivt att släcka med enbart vatten, särskilt när det gäller återantändningsskyddet som blir obefintligt pga att vattnet dunstar när det når marken.
Det innebär att tillsatsmedel blir nödvändigt vid släckning av skogsbränder, effektivare släckning räddar också större ekonomiska värden. Användningen av tillsatsmedel ger också den bästa effekten ur ett totalt miljöperspektiv om det används rätt och är ett tillsatsmedel med minimal påverkan på miljön.
Historik i närtid
Skogsbränderna 2018 har analyserats i rapporten ”Brandsommaren 2018 – vad hände, och varför?” (MSB, 2020) upprättat av SLU (Anders Granqvist) på uppdrag av MSB.
Slutsatsen blev att misslyckade släckinsatser av glödhärdar och bristfällig efterbevakning utgjorde grund för återantändning samt att bränderna blev så stora i omfattning. Detta skedde inte i Jämtland, den enda stora skogsbranden som stoppades, branden släcktes av personal under ledningen av Tommy Lindgren, Medelpads Räddningstjänst, det uppstod heller ingen återantändning. Tommy Lindgren begärde att få tillgång till tillsatsmedlet X-Fog (vilket han har stor erfarenhet av), tillsatsmedlet var avgörande för att branden stoppades.
De andra stora bränderna i Sverige tog, efter hand, naturen hand om när vädret ändrades med regn och sänkt temperatur som följd.
Forskningprojekt: Miljöeffekter av long- term fire retardants och kunskapssammanställning 2019
Under 2019, med revidering 2021, genomfördes ett projekt för att undersöka och klarlägga innehåll och rådande kunskap om miljöpåverkan för de brandretardanter (long-term fire retardants, en sorts tillsatsmedel) som används i Sydeuropa, Nordamerika och Australien för bekämpning av skogsbränder. Anledningen till att projektet genomfördes var att MSB ville ha kunskap om brandretardanterna förväntade miljöpåverkan om framställan skulle ske från de hjälpstödjande länderna om att få använda brandretardanterna i samband med en skogsbrand i Sverige. Projektet genomfördes av Örebro universitet där Ramboll upprättade en rapport baserad på vetenskapliga studier avseende miljöpåverkan från dessa brandretardenter. Örebro universitets övergripande rapport kallas ”Miljöeffekter av long-term fire retardants – brandretardanter” (Örebro universitet, 2021). Bilaga 1 till rapporten var Rambolls rapport kallad ”Kunskapssammanställning. Miljöpåverkan från long-term fire retardants – brandretardenter” (Ramboll Sweden AB, 2020).
Inom ramen för projektet genomförde Örebro Universitet analyser av de brandretardanter (tillsatsmedel) som används i Sydeuropa. Resultatet visar att Fire-Trol 936 och 934, som sprids från marken, innehöll cyanid. Även Fire-Trol 931 som sprids från luften innehöll cyanid, dock i betydligt lägre koncentration. (Örebro universitet, 2021). Cyanidinnehållande ämnen (normalt natriumferrocyanid när det gäller brandretardenter) har visats sig vara problematiska då de är toxiska för exempelvis fiskar och grodor. Toxiciteten ökar dessutom vid höga halter UV-ljus (solljus) eftersom fri cyanid frigörs via fotolys. Toxiciteten är betydligt högre än för liknande produkter utan cyanidinnehåll. Little et al (2002).
Forskningprojekt: Tillsatsmedel vid skogsbrand 2020–2021
På grund av att de utvärderade tillsatsmedlen som används i Sydeuropa innehåller cyanid var MSB angelägen att få kunskap om det fanns bättre alternativ, tillgängliga på den svenska marknaden, som kan användas till bekämpning av skogsbränder i Sverige. Syftet med denna rapport, utförd av Ramboll och MSB, var att utvärdera tillsatsmedel tillgängliga på den svenska marknaden för skogsbrandsbekämpning med återantändningsskydd som kan användas i stället för de brandretardanter som utvärderades 2019. Tillsatsmedlen skulle utvärderas med avseende på hur de påverkar människors hälsa och miljö samt släckeffektivitet och förhindrande av återantändning ett så kallat återantändningsskydd. Rapportens mål var att kunna ge räddningstjänsterna stöd för bedömningar av tillsatsmedel vid inköp och ge kunskap om hur man med dessa tillsatsmedel kan effektivisera släckningen och begränsa skogsbrändernas omfattning.
För att välja ut tillsatsmedel för skogbrandsbekämpning till studien gjordes ett metodiskt urval med följande kravspecifikation:
1. Produkterna skall vara tillsatsmedel, inte skum.
2. Produkterna skall vara avsedda för att släcka skogsbränder, dvs marknadsföras för detta ändamål.
3. Produkterna skall finnas tillgängliga på den svenska marknaden under 2020.
Två produkter (tillsatsmedel) uppfyllde kraven och har ingått i utvärderingen. Förhoppningsvis kommer denna rapport ut inom kort.
Text: Bo Andersson
Läs även om brandskummet som förstör vårt livsviktiga vatten här
