Tack alla för förtroendet att få leda Sveriges enda branschförbund för räddningstjänst in i framtiden. Det ska bli en utmaning att arbeta för de villkor som våra brandmän förtjänar.

Vem är jag? Jag bor och är uppvuxen i Stockholm. Jag är gift med Bitte och tillsammans har vi fyra vuxna barn, fem barnbarn ett sjätte på väg och dotterns hund som numera har flyttat in. Det som fångar min lediga tid är min familj, fysisk träning för att hänga med de yngre generationerna och vårt renoveringsprojekt på Öland som gett mig många blånaglar och svordomar. Som person trivs jag bland människor, är förmodligen född i en flock. Jag är öppen, positiv, kommunikativ och försöker alltid se det positiva i livet.

1981 började jag min karriär inom blåljus som ambulansförare med sju veckors utbildning i ryggen. Sjukvården på den tiden var basic ABC sjukvård och snabbaste vägen till akuten. Kan tillägga att första arbetsdagen efter anställning som ambulansförare fick brandchefen ringa och väcka mig, brandchefen var förstående men gav mig en arg blick. 1982 började jag som brandman i dåvarande Stockholms Brandförsvar och var stolt över att äntligen vara brandman.

Jag har gått den långa vägen inom yrket från brandman till min nuvarande tjänst som Styrkeledare i Storstockholms brandförsvar. Jag har gjort och upplevt det mesta man kan tänka sig inom yrket, från olyckan som inte kan hända till förlossning, lägg till lite förebyggande arbete, utlandsuppdrag, utbildning och fackligt arbete. Har alltid varit engagerad i brandmännens arbetsvillkor och hade åsikter om det mesta, från början var man lite het och sköt från höften. Men med tiden när man bränt handen på spisplattan några gånger och skaffat erfarenhet och lärdomar förstod jag att det kan vara bra att sova på saken.

2005 kontaktade jag Brandmännens Riksförbund för att undersöka möjligheterna för heltidsbrandmän att bli medlemmar i BRF. Där började min resa i BRF för att få möjligheten att skapa ett branschförbund för alla brandmän och brandbefäl, oavsett anställningsgrad. Jag tror och vet att vi tillsammans som branschförbund är och blir starka. Sveriges alla brandmän och brandbefäl förtjänar ett branschförbund. Det ska vara en naturlig koppling mellan yrkesval som brandman till medlemskap i ett branschförbund, med andra ord är det vi som är ”Brandkåren”

Livet har haft sina törnar, 2011 drabbades jag av cancer men är nu frisk och återställd. Min cancersjukdom har gett mig lite perspektiv på saker och ting i livet som hur tokigt det än kan låta har det gett mig ett bättre liv nu. IARC:s beslut från 1/7–22 att klassa yrket brandman som cancerframkallande är en fråga som är viktig in i framtiden för att kunna ge brandmännen det skydd som finns och de förtjänar. Det finns en mängd med frågor som vi ska driva, från förbättrade villkor, arbetstider till att yrkestiteln som brandman ska vara skyddad. Mer om framtiden kommer ni att ta del av i kommande nummer.

Jag är nog en av få som har blivit det jag ville bli när jag var liten grabb och har inte ångrat en enda dag att jag fick bli det jag ville bli. 

Det är många genom åren som frågat ”varför blev du brandman”. Att kunna lämna samma svar efter drygt 42 år inom yrket till den som frågar är unikt för en yrkesgrupp. 42 år av personlig mognad, utveckling, sorger, sjukdomar och tiden att se sina barn växa upp och skapa sina egna liv. Det är inte lönen eller att få arbeta helger som jul och midsommar eller att ha sommarsemester när barnen går i skolan som gjorde att det blev så.
Att få vara en del av en sammansvetsad grupp som gör allt för varandra är få förunnat. Att känna att man trivs med det man gör och efter drygt 42 år fortfarande se fram emot att komma till brandstationen och träffa sina arbetskamrater som är mer än mina arbetskamrater. Mina arbetskamrater är som min familj som jag firar jul och midsommar med. Med våra arbetskamrater är vi alla en del av varandra som delar varandras livs historier.

Med våra arbetskamrater upplever vi glädje, sorg, smärta, förtvivlan och tragedier tillsammans i det arbete vi utför för att rädda andra. Att känna att man gör skillnad och kan hjälpa andra och att inte veta hur din arbetsdag ser ut eller slutar. Trots risken att bli drabbad av sjukdomar för att kunna rädda andra så är vi kvar inom yrket som brandman. 

Helt enkelt så är svaret inte svårare än så.

Anders Cederberg, Förbundsordförande för Brandmännens Riksförbund
Brandfacket
Firefighters.se

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here