Brandsläckaren fyller 300 år, här kommer nio galna fakta om brandsläckare

Brandsläckaren är ett av de bästa sätten att snabbt få kontroll över bränder. Och de har använts i 100-tals år. Här är 9 galna fakta om de små praktiska brandsläckarna.

1. Samlare älskar kopparklassikerna
Du är inte ensam om att älska glansen i en gammaldags brandsläckare av koppar. I USA finns det samlare som åker landet runt och köper upp klassikerna. Dagens knallröda varianter är lätta att hitta. Men de är inte snygga. Det var bättre under början av 1900-talet när brandsläckare var skönheter som blänkte fint i guld, silver – och brons. Sajten Vintage Fire Extinguishers håller liv i kopparklassikerna. Man åker runt i USA och köper upp slitna ex och återskapar dem sedan till sin forna glans. Rester av innehållet tas bort, behållaren putsas och texterna återfår sin färg. De säljs sedan för 1 700–3 500 kronor (plus frakt). Mer info: vintagefireextinguishers

2. Brandsläckaren såldes med dikt
Det finns många sätt att sälja brandskydd. Ett företag gjorde det med hjälp av en dikt. En av de mest framgångsrika tillverkarna i början av 1900-talet var Hugo W. Malmberg i Linköping. Man sålde den guldfärgade brandsläckaren ”Rival”. För att sälja den använde man en udda metod: en dikt. Så här marknadsförde man sin produkt:
”Tänk på dessa orden fem
– En Rival i varje hem”

3. Dörrknackare skötte försäljningen
Glöm appar och sajter. Förr köpte de flesta brandsläckare av hemförsäljare. I slutet av 1970-talet infördes hårdare regler som i stort sett stoppade hemförsäljarna. Förr var det mycket vanligt med säljare som gick omkring och knackade dörr. De sålde allt från böcker och skönhetsmedel till symaskiner och dammsugare. Men man sålde också brandsläckare. En undersökning år 1976 visade att hela 7 av 10 brandsläckare såldes av en säljare som knackade på hemma hos köparen.

4. Lakrits gav mycket bättre skum
Den som använde de första brandsläckarna med skum kunde känna en märklig lukt. Man använde lakrits för att få bubblorna att hålla bättre. I början av 1900-talet kom de första brandsläckarna som släckte elden med superlöddrigt skum. I två olika behållare fanns ämnena bikarbonat respektive aluminiumsulfat. När de blandades bildades ett löddrigt skum och koldioxid. Gasens syfte var både att skapa strålen som sköt iväg skummet – och hjälpa till vid släckningen. Genom att tillsätta fint pulver från lakritsrot gjorde man att väggarna i bubblorna blev stabila. Det gjorde att löddret behöll sin form lite längre.

5. Öl inspirerade första skumsläckaren
Om du blir sugen på öl när du använder skumsläckare är det ingen slump. Det var ölskum som inspirerade till uppfinningen. Den ryske ingenjören Aleksandr Loran jobbade i oljestaden Baku vid förra sekelskiftet. Man hade mycket stora problem med bränder både under oljeproduktionen och i själva staden. De få brandsläckarna på den här tiden använde kemikalier, men bara för att spruta vatten. Han började därför fundera på bättre sätt att släcka intensiva bränder. En dag när han drack en öl såg han det tjocka lagret med ölskum och visste att det här var lösningen för att släcka just oljebränder. År 1904 skapade han både det första eldsläckarskummet och den första brandsläckaren för det nya undervapnet. Han började också sälja brandsläckare under det namnet ”Eureka”.

6. Släckningen skapade stridsgas
Under flera årtionden användes kemiska ämnet koltetraklorid i brandsläckare. Man slutade när man upptäckte att hetta bildade en stridsgas. Ämnet koltetraklorid (ofta kallat CTC, freon-10 eller halon-104) är egentligen perfekt för att släcka bränder. Det är tungt och kan inte brinna. Man använde det framför allt i brandsläckare som installerades i bilar och andra fordon. Men på 1950-talet blev det tvärstopp. Då upptäckte man att CTC och hetta inte var en bra mix. Värmen gjorde att koltetraklorid i stället blev gasen fosgen – en stridsgas som användes under första världskriget.

7. Churchill fimpade brandsläckaren
Det var tack vare Winston Churchill som nazisterna besegrades. Och han var nära att också besegra sin brandsläckare. Under andra världskriget tillbringade premiärministern Winston Churchill och regeringen långa perioder i ett särskilt byggt skyddsrum under London. Den superhemliga bunkern är i dag museum. Här kan man bland annat se den stol där Churchill satt när han styrde landet under bombattacker. Bakom stolen finns en brandsläckare som han ofta använde för att släcka bränder – i sin egen cigarr. När Churchill rökte brukade han använda brandsläckaren som askfat.

8. Byggde skulptur av gamla brandsläckare
Det här bygget skulle nog inte tillåtas i dag. Men för 40 år sen kunde man bygga en ståtlig tupp av brandsläckare (och lite annat skrot). Det var troligen några rätt lugna månader i småländska Sävsjö i början av 1977. Stadens brandkår samlade ihop lite skrot och skapade ett tre meter högt konstverk. Den här tuppen, kallad röde hanen, bestod av galma slangvindor, fotpumpar – och åtta äldre brandsläckare.

9. Slaget vanns med brandsläckare
I juni 1942 avgjordes andra världskriget när USA vann slaget vid Midway. Segern berodde till stor del på effektiv eldbekämpning – och brandsläckare. Efter den japanska attacken mot Pearl Harbor i december 1941 drogs USA med i andra världskriget. Under första hälften av 1942 erövrade Japan stora delar av Asiens övärld tack vare sin flotta med dödliga hangarfartyg. Men när japanerna den 4–7 juni gav sig på den amerikanska ön Midway, norr om Hawaii, blev man besegrade. Amerikanska flyg sänkte samtliga fyra japanska hangarfartyg men blev själva bara av med ett. I den amerikanska flottan hjälpte alla ombord till vid bränder. En kock eller mekaniker kunde rycka åt sig en brandsläckare och hjälpte sedan till. Hos japanerna var attityden en helt annan. Där sysslade bara specialiserad personal med bränder. Det här gjorde att flera amerikanska hangarfartyg räddades trots att de träffats av bomber och torpeder.

Av Mikael Jägerbrand 
www.jagerbrand.se
Firefighters.se