Är vi tillräckligt förberedda för de olika kriser och terrorhot som kan inträffa i vårt samhälle? Stora incidenter där räddningstjänsten, polis och ambulans måste samarbeta. Vi ser också nya hot som tex IT-störningar, klimat i förändring och pandemier.
Vi har på senare tid sett hur kriser och terrorhändelser förändrats, nya metoder och hjälpmedel med en hänsynslöshet som slår brett och ovillkorligt. Förändringarna kan ses i användningen av vapen men också genom att skapa digitala störningar och avbrott, siktet kan vara inställt på både hårda och mjuka mål, ofta slumpmässigt. Förutom vapen finns det också längre varaktiga kriser och terrorhot som skapar instabilitet som tex attacker på elnät, förgiftad vattenförsörjning och spridning av virus.
Rätt förberedelser
Räddningstjänsten och ambulans måste stå väl rustade för att möta de nya utmaningarna för att kunna svara på och agera så säkert som möjligt i de olika situationerna. Det kan vara så olika som skottlossningar, stora olyckor, explosiva varor och kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära skador eller attacker med tunga lastbilar. Vi måste vara också rustade och ha kunskap i att svara på icke-våldssituationer som digitala avbrott, hackning eller cyberattacker, där vitala operativa och digitala system i samhället hotas och slås ut. Detta är en större och inte så tydligt fokuserad utmaning för samhället och alla dess digitala tekniker!
Räddningstjänst, polis och sjukvård bör därför ha gemensam standard i samarbete och taktik. Kommunikationssystemen och annan teknologi måste fungera för att upprätthålla säker och effektiv kommunikation under en krissituation. Standardrutiner för drift bör hållas uppdaterade och ingå i övningar för att samarbetet mellan samhällets olika lokala och nationella enheter når så hög säkerhet som möjligt vid snabbt föränderliga och farliga situationer. Covid-19 är ett bra exempel på en krissituation där vi har varit tvungna att förändra och skapa nya rutiner för att möta upp pandemin.
Säker på skadeplatsen
En terrorsituation kräver i allmänhet en extraordinär insats från brand- och ambulanstjänsten. Även om attackerna ofta slutar inom några minuter efter start så varar insatsen över längre tid. Insatsen kan ha en ”hot zone” med flera offer och skador som kräver omfattande arbete och samordning med insatspersonal från olika enheter. Idag ser vi också terrorattacker som innehåller en sekundär attack som kan eller ska drabba anlända enheter från räddningstjänst, polis och ambulans, hur kan vi träna och förbereda oss för det?
På en aktiv skytt eller stor olycka syns ofta inga mönster eller metoder för terroristens eller skyttens urval av offer. Händelserna är oförutsägbara och utvecklas snabbt, i vissa fall uppstår situationer där insatspersonal är direkt involverade. I de flesta fall använder aktiva skyttar enbart skjutvapen men det sker också incidenter där olika slag av egentillverkade vapen och knivar används, ibland även sprängämnen. På senare tid har både bilar och tunga lastbilar attackerats vilket har skapat stora olyckor med många inblandade. Det är knepiga och mycket svåra scenarios att hantera, har räddningstjänsten rätt material och kunskap för att hantera dem? Klarar vi säkerheten för personalen, markering av ”hot-zones”, hålla säkra kommunikationen och evakuera vid behov?
Om räddningstjänst och ambulans blir potentiella mål
En annan viktig fråga är när brand och ambulanspersonal drabbas av terrorn, ett planerat mål eller en del av ett större scenario. Vilken typ av beredskap bör räddningstjänsten och ambulans överväga? Är vi tillräckligt förberedda för situationer som innebär en gisslan- eller barrikadsituation, vad händer när räddningspersonal blir direkt inblandade eller tas som gisslan? Eller om vi blir skadade och/eller fastnar i ett terrorangrepp?
Hur reagerar vi och hur agerar vi på bästa och säkraste sätt vid den här typen av insats? Hur reagerar vi psykiskt som person eller som grupp?
Digitala sårbarheter i kritiska kommunikationssystem
Vi måste säkerställa tekniken för kritisk kommunikation för räddningstjänsten. Vi måste se till att våra digitala kommunikationslinjer och terminaler är säkra och fullt fungerande under en cyber-attack eller vid större tekniska haverier inom teknik. Mångfalden av möjliga angripare, mål, metoder och motiv har stor variation tex IT-brottslighet, IT-sabotage, cyber-aktivism, cyber-spionage, cyber-terror, eller ett cyber-krig med främmande makt.
Kan vi lita på våra digitala lösningar för kommunikation? Fundera över om och vilka typer av sårbarheter våra kritiska kommunikationssystem har, klarar de att svara på nödsituationer och kan de arbeta i olika kriser. Behöver vi ett backupsystem eller en plan för att klara digitala avbrott och haverier?
Hantering av media och information
Medierna och offentlig redovisning av den här typen av situationer är ofta i realtid idag, foto och filmade skottlossningar på internet väcker stort intresse. Dagens teknik gör det möjligt för nyhetsmedia visa allmänheten händelserna i realtid, intensiva sändningar under noggrann granskning. De nya hotnivåerna vi kan möta i samhället, lokalt, nationellt och internationellt gör att vi måste tänka efter i våra säkerhetsrutiner, både på operativa arbeten och under förberedande. Informationen om hur vi är förberedda och genomför våra insatser måste ses över, vad bör och vill vi att allmänheten ska veta?
Mänskliga faktor och psykisk hälsa
Efter en incident kan det finnas en psykisk inverkan på insatspersonal och andra inblandade. Det är därför viktigt att ha samtal efter insatsen och god uppföljning vid personliga kriser. Vi ska ha rätt verktyg och personal som klarar att hjälpa vid psykisk inverkan.
Komplexa insatser
Alla typer av terror och kriser är komplexa operationer, var och en kräver komplex samordning av människor och resurser. Det är extremt snabba och föränderliga händelser, vi måste ha kunskap och information om hur vi ska agera under terror och kriser. Vad behöver stå i fokus, varför, hur och när? Täcks behovet av uppgraderad kunskap och utbildning för brandman och insatschefer? Vem kan ge oss träning på bästa sätt?
Med den här artikeln uppmanar jag räddningstjänsten att ha mer utbildning för bättre kunskap om och hantering av terror och kriser samt väl intrimmade rutiner mellan räddningstjänsten, polis och ambulans. Det måste finnas tydliga planer hur man agerar vid den här typen av incidenter.
Text: Jess Millner
Intressanta länkar:
https://www.govtech.com
https://www.firerescue1.com
https://www.seattle.gov
