|
– Jag har under flera år arbetat med frågor som rör risker med gas och el-fordon, säger Bo Ericsson vd för Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF). Det sker färre olyckor med gasfordon än med konventionella bränslen, vilket är naturligt då det inte finns så många gasfordon jämfört med de som drivs av fossilt bränsle. Gasbussolyckan i Örebro som inträffade under våren 2020 sätter återigen fokus på säkerhet och gasfordon. Även denna gång löste värmesäkringarna ut vilket är en följd av hur bussens säkerhetssystem är konstruerat. Det är bra att värmesäkringarna löste ut, istället för att få en tryckkärlsexplosion som kan vara betydligt värre. – Jag blir oroad över att se hur säkerheten hanteras när det inträffat en olycka med ett gasfordon, som nu senast vid bussolyckan i Örebro, säger Bo Ericsson. Händelseförloppet är snabbt och när värmesäkringen smälter i den första gastanken antänds strax därefter nästa gastank och nästa gastank o s v. När bussen ”flammar ut” gasen kan gaslågan bli 15 – 20 meter lång. Så är bussen konstruerad och även tekniken. Genomför en riskbedömning för att fastställa riskområde och het zonMed tanke på att det är en buss med upp till 9 tankar och 1 700 liter metangas måste man upprätta en skyddszon. Eftersom gastankarna kan slungas iväg om det blir en tryckkärlsexplosion måste riskområdet vara stort. Riskområdet borde ha varit 300 meter och man måste även ta hänsyn till vindriktning. Även denna gång var riskområdet för litet. Längdrekord för en gastub som slungats iväg är 400 meter. Det här måste man ta på allvar, säger Bo Ericsson. MSB har startat ett projekt där SFVF medverkar bland andra. Det övergripande målet med projektet är att arbetet ska resultera i en vägledning för hur räddningspersonal bör hantera olyckor med gasfordon. Innan denna vägledning kan bli utarbetad behöver ett antal områden klargöras. Trots Coronakrisen arbetar projektgruppen nu intensivt med siktet på att bli klara under 2020, avslutar Bo Ericsson. Sveriges Fordonsverkstäders Förening
|
|
|
