I april presenterades en rapport om räddningsfridykning. Rapportens syfte var att samla in kunskap och erfarenheter från lagar, regler och beprövade metoder. Målsättningen är att sprida kunskapen vidare till svensk räddningstjänst.
Räddningsfridykning handlar om att kunna undsätta en drunknad som befinner sig på ett större djup än vad som kan nås från ytan. Undsättningen sker genom att hålla andan och dyka ned under vattenytan, bärga upp en drunknad samt påbörja återupplivning.
Det finns 16 räddningstjänster som bedriver räddningsfridykning. Beroende på de lokala förutsättningarna och hur räddningstjänsten organiserat sin verksamhet förhåller de sig till uppdraget på två olika sätt. Ett är när neddyk genomförs och man från ytan har sikt samt kan se en drunknad. Det andra är när neddyk genomförs från ytan för att leta efter drunknad och bottnen inte går att se från ytan. Räddningsfridykning utförs endast i livräddande syfte och inte vid eftersök efter försvunna personer.
I projektet utvärderades när två räddningsfridykare arbetar i par och med växelvisa neddyk samt har ansvar för varandras säkerhet. De använde både våtdräkt och torrdräkt i kombination med viktbälte samt flytväst.
Det finns tre huvudsyften med att genomföra korta dyk växelvis. Varje räddningsinsats är unik men generellt kan det beskrivas så här:
• Räddningsfridykaren på ytan ska alltid ha kraft och möjlighet att undsätta sin kamrat.
• Att dyka utan att bygga upp mjölksyra i kroppen för att räddningsfridykare snabbt ska kunna återhämta sig.
• Att minimera risken att svimma vid ytan pga. syrebrist eller höga koldioxidnivåer.
Rapporten rekommenderar en skadeplatsorganisationen enligt följande: ett befäl/arbetsledare, en räddningsfridykledare och två räddningsfridykare. Precis som vid alla räddningsinsatser måste riskbedömningar göras vid uppstart av insats och fortsatt kontinuerligt genomföras under hela insatsen.
En enkel grundregel är att dykarna alltid ska ha fritt vatten över sig, aldrig dyka in under eller in i något. Bedöms risken att man kan fastna i något, att vattnet är strömmande eller att vattnet är smutsigt så ska insatsen avbrytas.
Individens och gruppens förmåga bestämmer hur djupa dyk som kan utföras. Det måste också beaktas hur lokala bestämmelser är, den samlade riskbedömningen och siktförhållanden samt val av utrustning. Med torrdräkt utan underställ och med våtdräkt som kombineras med viktbälte kan man till exempel dyka ner djupare.
Under projektet har räddningsfridykning diskuterats från flera perspektiv och scenarion. Projektgruppen har medvetet avgränsat sig till att bara rekommendera vilken organisation, utrustning, övningstid samt hur man säkerställer personalens kompetens och förmåga över tid.
Till rapporten finns också en film som beskriver hur projektgruppen kommit fram till föreslagna rekommendationer vad gäller arbetsmetod och skadeplatsorganisation.
Filmen hittar du på Youtube: Räddningsfridykning
Rapporten i sin helhet kan du läsa på: https://www.rsgbg.se
Fredrik Persson
Källa: Nationellt utvecklingscenter, NUC, Jan Karlsson har varit ledare för projektet. Bild: IStock
Firefighters
