Våra mål vid en räddningsinsats är på ett sätt mycket enkla. Självklart ska vi försöka rädda liv, så stora ekonomiska värden som möjligt och minimera påverkan på miljön. Men om vi nu ska försöka rädda liv vid en brand, hur mycket i miljö eller egendom får det då kosta? 

Att rädda liv och egendom, går det hand i hand? 

För 10 år sedan skulle den frågan inte har varit lika komplicerad för mig. Mitt svar hade troligen varit i linje med att det som är bra för byggnaden är bra för de vi ska rädda. Det fanns alltså inget egentligt motförhållande mellan att rädda liv och att rädda egendom, de gick hand i hand. Men när jag började gräva ner mig i strålförarteknik blev det inte så lätt för mig längre. 

Hur räddar vi liv? 

För att rädda liv vid en brand så är vår viktigaste uppgift att minska koncentrationen av giftig rök vid den nödställde och tiden i den. Sekundärt måste vi även minska den termiska risken. Detta (och många andra faktorer) ledde mig till slutsatsen att vi måste ventilera så snabbt och massivt som möjligt. Efter att ventileringen är påbörjad kan vi söka snabbare i en dessutom mindre giftig miljö för den nödställde. Men ventilering är vanskligt om branden är begränsad på syre, så vi måste först dämpa branden. Att först snabbt dämpa branden och och sedan massivt ventilera blev grunden för min livräddningstaktik. Men för att dämpa branden måste vi spruta vatten vilket skapar nya problem. 

Dimstråle för att kyla brandrök och ytor? 

Målet med att spruta vatten vid livräddningen är fortfarande att vi ska minska koncentrationen av giftig rök samt den termiska belastningen så snabbt som möjligt. Jag är då upplärd att kyla brandrök med spridda dimstrålar för att maximera vattnets förmåga att absorbera energi från brandröken. Och genom att begränsa mängden vatten som träffade väggar och tak så skulle också vattenångan hållas uppe i taket, vilket var bra för både brandmän och nödställda. Och när jag skulle släcka branden skulle en spridd stråle åter igen vara bättre då den snabbare täcker in ytorna jämfört med en sluten stråle. Så oavsett om det var livräddning eller egendomsräddning skulle spridda, pulserande dimstrålar vara den optimala lösningen för att spruta vatten. 

Perfekt teoretisk brandgaskylning är inte bra. 

Låt oss använda vårt trollspö och säga att du är riktigt duktig på att kyla brandrök med en dimstråle. Du kan utan att se ditt strålrör, utan att se omgivningen, utan att veta hur mycket kylning som behövs, placera vattendropparna endast i brandröken framför dig utan att träffa väggar och tak. Så är jag upplärd att göra men det är givetvis en fantasi. Men låt oss låtsas att du gjort detta perfekt, har du då minskat avgasningen av brännbara och gitiga ämnen från ytorna runt dig? Nej. Perfekt teoretisk brandgaskylning är alltså inte bra då det inte stoppar avgasningen av brännbara och giftiga ämnen från ytorna bakom röken. 

Brandgaskylning med dimstrålar i praktiken. 

Om vi slutar låtsas så kommer du kanske kyla brandröken för lite eller på fel ställe. Då har du för det första misslyckats med att minska risken för en antändning av röken. Och kyler du inte ytorna bakom röken har du inte heller stoppat avgasningen av brännbara och giftiga ämnen från ytorna. Att kyla för lite är alltså varken bra för dig eller för den nödställde. 

Eller så kommer du kanske att kyla brandröken lite för mycket. En del vattendroppar flyger då genom röken och träffar en massa varma ytor bakom. Ytorna kyls då av vilket kan tyckas låta bra. Men mängden vatten i varje vattendroppe är väldigt liten. En het yta kan snabbt koka den begränsade mängden vatten till vattenånga. Den extra vattenångan är suverän för att hindra antändning i röken och därför något vi verkligen vill ha för brandsläckning. Men om vi ska rädda liv är vattenångan ett problem och det är också den begränsade ytkylningen. En yta som kyls för lite kommer kanske värmas upp igen och bidra till både brännbara och giftiga ämnen i röken. 

Vattenånga är ett dolt problem. 

När den lilla vattendroppen kyler den heta ytan och bildar vattenånga försvinner inte energin. Energin från ytan finns därefter lagrad i vattenångan. När vattenångan senare kondenserar i larmkläderna blir det varmt då den energin överförs till larmkläderna. Men det är inte troligt att du märker att de är vattenångan som gör att du blir varm, det blir bara varmt. När vattenångan ökar i koncentration kan det till slut bli så mycket kondenserat vatten på masken, eller i kläderna, att det blir fuktigt och då börjar det märkas. Men det är sent i processen då din skyddsutrustning skyddar dig otroligt bra. Men om du tar av dig andningsmasken och larmstället (gör inte det) så kommer du märka vattenångan snabbare, och du kommer att bli väldigt försiktig med var och hur du sprutar vatten. Redan vid 75 grader med 100% luftfuktighet är det svårt att överleva för en oskyddad människa. Du märker det inte, och forskarna mäter det inte, så det är ett dolt problem. 

Livräddning kräver mycket vatten överallt. 

Vi kan alltså inte kyla brandrök och ytor med för lite vatten vid livräddning. För lite vatten kanske inte hindrar brandröken från att antändas, hindra ytor från att avge brännbara och giftiga ämnen eller ytorna från att producera stora mängder vattenånga. Min slutsats är att livräddning kräver mycket vatten. Vattnet ska helst vara överallt hela tiden, för att så snabbt som möjligt kyla brandröken och avbryta avgasningen av brännbara och giftiga ämnen. Och det ska spolas så mycket vatten över heta ytor så att vattnet aldrig kan förångas till vattenånga. 

Slutna strålar är bättre för livräddning. 

Vi kan spruta mycket vatten med spridda strålar, men med enorma mängder luft som flyttas runt i byggnaden som konsekvens. Det är inte bra att hydrauliskt ventilera (fog-ventilation) inne i en byggnad utan att veta var man trycker värme, syre eller giftiga ämnen. En spridd stråle kommer också att prodcuera mer vattenånga då vattnet sprids över en större yta. En sluten stråle kyler brandröken och ytorna men med mindre risker för negativa effekter av att flytta luft. Detta kräver dock en längre disskussion för att reda ut. 

Så vad får livräddning kosta? 

Huvudfrågan är för mig komplicerad men samtidigt enkel. Hur mycket får en livräddning kosta i vattenskador? Den är komplicerad om man ska väga in chansen att någon nödställd faktiskt kan räddas, mot vad vattenskadorna kan kosta i byggnaden. Men den är enkel om det är ert barn som kanske är där inne, då skiter vi fullständigt i om gipsen blir blöt. Då vill vi sänka temperaturen på ytorna och brandöken så snabbt som möjligt, och det betyder mycket vatten.

Lars Axelsson
Fler texter av Lars!