Jag körde en internationell kurs i brandsläckning och under en övning var det en deltagare som nästan vrickade foten. Han tog mig åt sidan och pratade allvarligt med mig. Det fanns nämligen en nivåskillnad mellan två containrar och det var absolut inte ok. Om en sådan skada skulle inträffa i hans anläggning fanns en risk att övningar skulle förbjudas. Skador fick nämligen inte inträffa under övning.
Vi kan givetvis släta till golven, bygga räcken så att man inte kan falla, släcka kalla bränder och sätta mjuka tussar på hårda kanter. Det är fullt möjligt att bygga en säker övningsmiljö, men det ska vi absolut inte göra. Japp, en övningsmiljö ska vara farlig. I alla fall upplevas farlig. Men innan något skyddsombud får en hjärnblödning, låt mig förklara.
Det kan kännas självklart att säkerhet ska vara högsta prioritet på övning. Men det vore fel av två viktiga anledningar:
- Det ligger på någon annans ansvar att din övning är säker. Det är instruktören, tillverkaren eller skyddsombudet som ska säkerställa det.
Om du vet att något är säkert, oavsett hur felaktigt du beter dig, kommer du inte att fokusera på din egen säkerhet. Det är klart att det kan vara smidigt att stå upp vid rökdykning i dålig sikt om du vet att du varken kan snubbla eller bli för varm.
Men om du i stället vet att nästa kliv du tar kan resultera i ett mycket otrevligt fall ner i källaren, så kommer du att försiktigt krypa fram. Ingen annan kommer göra dig säker, det är ditt ansvar. Som instruktör kan jag hjälpa dig att hantera riskerna, men jag kan inte ta bort dom utan konsekvenser.
- Om vi övar säkert så blir vi också säkra på riktiga insatser. Riskerna som tas på bort under övning kompenserar vi genom bra riskbedömningar på larm. Om du tror att du kan tänka på fler saker under ett larm än på övning, ja då har du en övertro på din hjärna. Och om du tror att du plötsligt kommer att göra så som man borde göra, inte så som vi övade, så har du också en övertro på din hjärna.
Men om din övningsmiljö har samma risker och samma, fast mindre, konsekvenser som den verkliga miljön. Då tvingas du alltid hantera dem, samtidigt som du ska lösa uppgiften.
Ska vi bygga dödsmaskiner för övning?
En mycket farlig övingsmiljö skulle förvisso göra att några brandmän skulle dö under övningen. Men de som överlever skulle vara mycket kompetenta på larm. De har lärt sig hur man upptäcker och hanterar riskerna. Och de vet att man inte fuskar bara för att det funkar ibland. Men nej, vi ska nog inte bygga dödsmaskiner.
Det är farligt att öva, jag lovar!
Men det vore bra om de som övade faktiskt trodde att det var en dödsmaskin de skulle in i. Om jag inte lyssnar på instruktören så är det min sista kaffekopp. Och det vore bra om instruktören faktiskt trodde att de var skillnaden mellan liv och död för eleverna, inte bara en administratör för övningsregistrering.
Men det går inte att lura folk, i alla fall inte i längden. Man kan inte bygga en helsäker anläggning och säga att den är farlig. Med nya brandmän kanske det går en stund, innan de inser att det är ett nöjesfält. Men för erfarna brandmän är det kört från början.
Lagom farlig övning
Men vi kan och ska bygga lagom farliga övningsmiljöer där felaktiga beteenden faktiskt har konsekvenser. Vrickade fotleder, skrapsår, grisrosa axlar och andra lättare skador ska vara möjliga, men givetvis inte eftersträvade. Som övande ska du veta att du bör göra som man ska, annars får du ta konsekvensen av dina fel. Och som instruktör ska du veta att du måste säkerställa att de övande gör rätt, annars får du stå med myssan i hand och säga förlåt. Vi måste alltså vara duktiga på det vi gör för att vara säkra.
Säkerhet är biprodukt av att göra rätt.
Säkerhet ska aldrig vara prioritet 1 på övning. Att göra rätt är prioritet 1. Om vi övar på att göra rätt saker, på rätt sätt, kommer säkerhet att vara en biprodukt av det. Och om alla vet att det är deras eget ansvar att göra rätt, annars får det konsekvenser, kommer den faktiska förmågan att hantera risker att vara hög. Och det är det vi eftersträvar. Duktiga brandmän som kan hantera en riskfylld arbetsplats och ändå lösa uppgiften.
Lars Axelsson
Firefighters