Jag nås av att åter har en brandman tagit sitt liv och blev en av de fyra personer som gör det varje dag i Sverige. Orsaksbilden bakom självmord är komplex och att det finns flera faktorer bakom detta men det finns studier som säger att en god arbetsmiljö, en trygg anställning och stöd från kollegor kan motverka risken för självmord.

Vi måste våga prata även om detta och det finns ingen forskning som stödjer ”väck inte den björn som sover” utan det är precis tvärt om. Att prata och om någon lyssnar kan det göra stor skillnad för en person som mår dåligt.

Jag brinner alltså för dessa frågor och har också ett yrkesliv vid ambulanssjukvården, är sjuksköterska och min uppsats vid utbildningen hade titeln ”Suicide bland barn och ungdomar”. Ett tungt ämne som jag gjorde några år efter att min bror Jens tagit sitt liv som ett slags läkande process för att försöka förstå.   

För mig var det viktigt att försöka förstå och jag brottades med sorg, frustration och även med skuldkänslor. Borde jag inte sett detta komma, att Jens såg livet som så outhärdligt att det bara fanns en utväg, att ta sitt liv. Han hade allt och lite till och framtiden för sig. Han var glad, ovanligt glad och hur kan man tro att det är för att han bestämt sig och väntar på rätt tillfälle? Kanske när han gav mig pengar att köpa julklappar till mina barn då han inte skulle hinna och inte visste så mycket om leksaker, var det ett tecken? Ja i efterhand blev det och andra småsaker så i ett känslomässigt pendlande:
– Han gav ju mig julklappspengar så jag borde förstått han inte skulle finnas i livet vid jul, ungefär. Det är lätt att fastna i det där med att fundera, älta och analysera. Nej, jag förstod inte och jag kunde inte förstå för han gav oss inte en chans till det och det tog tid att inse.     

Jag var i tjänst vid ambulansen och fick larmet till min egen bror och jag är så otroligt tacksam över mina blåljuskamraters ageranden och stöd. Dels då akut men även efteråt och det är en ynnest att ha sådana kamrater runt sig. Personal och chefer vid ambulansen, räddningstjänsten, polisen och 112 var, och är fortfarande, kamrater och inte bara kollegor och tack vare dem tog jag och mina nära oss igenom detta. Man behöver inte alltid ge goda råd eller uppmuntrande ord, ibland hjälper, det men ofta behövs inte råd eller prat alls. Att bara vara närvarande och finnas till. Våga dela det smärtsamma och inte vända sig bort. Men sen blir det inte som förr och oavsett vad som sägs så läker inte tiden alla sår. En del sår bleknar mera och man lär sig hantera dem. 

Min bror heter Jens, för i mitt liv lever han kvar i ljust minne och jag tror dessutom att vi kommer att ses igen i nästa. Ta hand om och se varandra och hade bra på er! 
// Peter

Firefighters.se
Brandmännens Riksförbund, BRF
Självmordslinjen – Vi finns här och lyssnar!

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here