I Swedish Firefighters nr:3 2022 skrev vi om fyra deltidsbrandmän som ville gå upp i tid på sin arbetsplats men de blev förbigångna av arbetsgivaren som istället anställde nya utifrån. Det hela fick sin lösning i Arbetsdomstolen och här svarar BRF på hur det går till för ett fackförbund att ta sig an ett sådant ärende.
– När BRF får ett sådant här ärende på ert bord hur går ni först till väga?
Är det ett ärende strikt juridiskt och utifrån vilka lagverk och finns det tidigare avgöranden/prejudikat eller likande ärenden eller det ett tyckande/tro och mer känslomässigt? Hur är det hanterat mer i detalj och även från oss hitintills. Ja det är ett ärende eller troligen ett ärende då bollas det i ombudsmannagruppen och med Presidiet. Vidare till våra externa jurister för bedömning och de interna utsagorna samt våra juristers råd läggs till förbundsstyrelsen för beslut. Ja, det är viktigt för medlemmen och organisationen att tydliggöra ärendet då anslås medel och en preliminär budget samt en handlingsplan med ansvariga från förbundet, de lokala samt inte minst våra jurister att driva och gå vidare med det. Avstämningar under processen och grundtanken är oftast att hitta lösningar under resan mot domstol för att slippa just domstolsavgörande. Domstol tar tid och kostar mycket och inte bara i pengar kort. Från lokalt ärende till AD-avgörande tar det i regel minst ett år beroende på ärendet och hur många som är inblandade sen räknar vi med (preliminär budgeterar) minst en miljon i kostnad vid en fullgjord ärenderesa vid eventuell förlust. Vid vinst täcks stor del av kostnader och skadestånd (kan) utgår. Som enskild att driva sitt eget arbetsrättsliga ärende är svårt och tar lite andra vägar och kan bli riktigt kostsamt så i praktiken är det nästan ogörligt. Sen är det få ärenden som går hela vägen till domstol utan vi och arbetsgivarna hittar lösningar innan dess i olika stadier och då tar oftast man sina egna kostnader, dvs vi tar våra, alltså medlemmens kostnader. Det är ju själva grunden i medlemskapet, att facket finns där när man behöver stöd och hjälp
– Hur många är inblandade i förberedelserna?
BRF:s lokala och centrala företrädare samt arbetsrättsjurister.
– Vilka roller har de i BRF?
De lokala företrädarna sitter i den lokala styrelsen och är valda av BRF:s medlemmar i den aktuella räddningstjänsten. De centrala är förbundsordföranden, central ombudsman och distriktsombudsman. Sen är det förbundsstyrelsen som har det yttersta ansvaret om ärendet ska drivas vidare.
– Hur lång tid tar det att förbereda en sådan här process innan ni gick upp i Arbetsdomstolen?
Det påbörjades våren 2021 med lokal förhandling och gick sen vidare till domstol för att tas till muntlig förberedande förhandling i oktober där det bestämdes att ärendet skulle avgöras i Arbetsdomstolen under två dagar i mars 2022 och sedan kom domen i maj 2022. Så det tar i princip 1 år innan avgörande.
– Varför får inte en arbetsgivare göra så här?
Enligt domen är en deltidsbrandman en deltidsanställd arbetstagare och äger alltså rätten att enligt LAS 25a söka om att få utökad sysselsättningsgrad. När en arbetsgivare får en sådan ansökan ska arbetsgivaren ta denna i beaktning när man anställer nya heltidsbrandmän för att se om den ansökande uppfyller regelverket enligt LAS 25a.
– Hur vanligt tror du det här händer?
Det är inte alls vanligt då många inte känner till att denna möjlighet finns.
– Hur många gånger kommer arbetsgivaren undan?
BRF tror egentligen att inte någon arbetsgivare kommer undan då arbetstagare inte vet att man kan göra så här och dessutom har ju detta inte blivit prövat tidigare i AD. Däremot så ser vi nu effekterna av domen att arbetsgivare nu vet om att detta kan komma att dyka upp och eventuellt sätter andra kriterier när de söker heltidsbrandmän och därmed stoppar deltidare från dessa tjänster vilket blir kontraproduktivt och märklig personalpolitik.
– Har en medlem någon chans i ett sådant här ärende utan en fackförening i ryggen?
I princip nej, då det innebär väldigt stora risker om man tittar på det rent ekonomiska samt att man står utan den expertkunskap som BRF och våra arbetsrättsjurister besitter.
