Det började som ett automatiskt brandlarm på Lindab. När första insatsen från Räddningstjänsten i Båstad kom till platsen visste de inte om det var litiumbatterier som brann. – Vi satte på oss ansiktsskydd och tog med oss vår AVD-släckare för litiumbrand och lyckades snabbt begränsa eldhärden i väntan på den stora insatsstyrkan, säger Pelle Pettersson, som var insatsledare.
Egentligen var inte automatlarmet början. Istället var det personalen som orsakade branden när ett truckbatteri skulle bytas. – När vi lyfte ur ett batteri kom sladdarna i kläm, det blev kortslutning och branden uppstod, säger Berne Olsson, brandskyddsansvarig på Lindab. De stora truckbatterierna är på hela 700 A och gav snabbt en ganska kraftig brand. Personalen reagerade direkt och började släcka med en pulversläckare. Men släckaren lyckades inte kväva branden utan den flammade upp när man slutade att spruta pulver, på grund av kortslutningen. Samtidigt gick automatlarmet till Räddningstjänsten Båstad Brandstation som ryckte ut. Först med en mindre bil, så kallad FIP-enhet (första insatsperson), med uppgift att rädda liv och bedöma situationen. På vägen ut kom information om att det brann i ett truckbatteri och att det kunde vara ett litiumjonbatteri. Det innebär att branden är betydligt svårare att släcka och att den kan avge giftiga gaser. – Vi tog snabbt beslut att skicka in en brandman med ansiktsskydd och en AVD-släckare för litiumbrand, säger Pelle Pettersson, räddningschef och insatsledare på Räddningstjänsten i Båstad.
Förhindrade återtändning
Tack vare AVD-släckaren kunde branden släckas och en skorpa bildades över batteriet som förhindrade återtändning, trots att batteriet låg i kortslutning. När den stora brandbilen kom kunde brandmännen gå in och klippa elkabeln och därefter släcka branden helt. – Det visade sig att det inte var något litiumjonbatteri, utan ett blybatteri som brann, men trots det lyckades vi avgränsa branden genom att använda AVD-släckaren, säger Pelle Pettersson. Vad gäller de materiella skadorna klarade sig Lindab ganska bra. Värst skada orsakade pulversläckaren, som innebar att man fick göra en stor sanering av brandplatsen efteråt. Men det kunde varit ännu värre om branden utbrutit på ett lager och man inte haft varken automatlarm eller rätt brandsläckare.
Växande problem
AVD-släckaren är en relativt ny utrustning i brandbilen. Anledningen är att det sker allt fler incidenter med litiumjonbatterier och Pelle Pettersson menar att detta är ett växande problem. Samtidigt förklara han att man nu upptäckt den nya möjligheten att begränsa branden med AVD-släckaren. – Fördelen är att vi som gör den första insatsen, FIP, nu kan göra en omedelbar åtgärd och begränsa branden och därmed även minska de materiella skadorna. På Lindab har man fortfarande mest blybatterier, och använder främst pulver- och koldioxidsläckare. En AVD-släckare finns där företaget lagrar sina batterier. – Men i takt med att det kommer fler litiumjonbatterier får vi skaffa fler AVD-släckare, säger Berne Olsson.
Efterlyser riktlinjer
Han medger att det redan finns en del litiumjonbatterier på Lindab, ex. elcyklar och elbilar och att man nu får titta över säkerheten. Pelle Pettersson på Räddningstjänsten i Båstad berömmer initiativet och tycker att Lindab har ett högt risktänkande. Tyvärr är inte risktänkandet kring batteribränder lika högt överallt. – Vi försöker sätta krav på kommunen att man exempelvis inte bara kan köra in sina elcyklar i ett konferensrum och ladda under natten, men vi har svårt att nå fram. Pelle Pettersson efterlyser klarare riktlinjer kring hantering av litiumjonbatterier från MSB (Myndigheten för säkerhet och beredskap). – Nu sitter vi på varje kommun och funderar kring hur vi ska hantera dessa nya risker, det hade varit bra med tydliga riktlinjer från centralt håll. Då hade vi haft lite bättre påtryckningsmedel.
Pelle Pettersson, Räddningstjänsten Båstad, Melker Lang, produktspecialist GPBM Nordic
