Hem » Artiklar » Vilka risker ska vi acceptera?

Vilka risker ska vi acceptera?

Hittills i år har över 100 sprängningar ägt rum i Sverige och bara under september och oktober i år har det skett fler än dubbelt så många jämfört med motsvarande period förra året. Även jämfört med andra länder i Europa som är på samma utvecklingsnivå så ligger vi betydligt högre i statistiken.

Enligt Ylva Ehrlin, som är analytiker på nationella bombskyddet har polisens bombskydd också i år åkt på ett 70-tal tillfällen på larm om miss-tänkta bomber som upptäckts innan detonation. Det är ett under att ingen civil eller personal från blåljusyrkena omkommit än. Fortsätter denna utveckling är det bara en tidsfråga innan det går så illa att det drabbar oskyldiga.

Efter terrorangreppet på Drottninggatan den 7:e april 2017 har räddningstjänsterna runt om i landet börjat förbereda sig bättre och bättre på liknande händelser. Man samövar över blå-ljusgränserna för att organisatoriskt kunna fungera vid en PDV-händelse (pågående dödligt våld). Bara känslan att veta att man måste öva för sådana här händelser kan få en att må dåligt, riktigt dåligt.
Hur hanterar räddningstjänsterna de förhöjda riskerna för sin personal? Har man rätt utbildning, utrustning och säkerhetstänk, är man förtrogen med att kunna genomföra riskbedömningar i dessa allt vanligare situationer? Hot och våld är en fråga om arbetsmiljö i allra högsta grad för de anställda. Man har lagkrav på sig att systematiskt förebygga risker för den egna personalen.

Kommer regeringens åtgärder att räcka för att bromsa denna katastrofala utveckling? Räcker det med 10 000 fler polisanställda till 2024? Man lovar att kameraövervakningen ska byggas ut, polis och säkerhetspolis ska få tillgång till datalagring och telefonuppgifter. Polisens utredning ”En strängare syn på vapenbrott” är ju en riktigt pinsam läsning och i den föreslår utredare en rad aktioner som ska hjälpa till att minska gängkriminaliteten och skjutningarna. Håll nu i hatten, man föreslår att maxstraffet för grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten från explosiva varor höjs från sex år till sju års fängelse ja vad säger man…

Svensk lagstiftning utgår ju vidare från att syftet med straffet är att få medborgarna i allmänhet att undvika brott – den så kallade allmänpreventiva. Är det då tillräckligt avskräckande med en höjning i straffskalan med 1 år? Kriminaliteteten skrattar rättsväsendet i ansiktet och Sverige har stora problem. Frågan är om man arbetar tillräckligt fort och om man kommer att få läget under kontroll innan fler oskyldiga mördas.

 

Om Fredrik Persson

Redaktör och webredaktör för tidningen Swedish Firefighters.

Läs även

Beredskapszonerna runt svenska kärnkraftverk blir större

Regeringens beslut om nya utvidgade beredskapszoner för svenska kärnkraftverk innebär stora förändringar för både länsstyrelser och allmänhet …