Hem » Artiklar » Mer pang för pengarna

Mer pang för pengarna

Jag har påpekat det förr men tar det igen, varför försvinner operativ verksamhet och ersätts av en svällande byråkrati och vad händer om man lägger New Public Management (NPM) på det?  

Detta utvecklades under 1980-talet vid stat, kommun, landsting och förenklat handlade det om att byta en byråkratisk administration till en företagsliknande. Tydliga mätbara mål skulle ge en ökad effektivitet, bättre kvalitet tillsammans med, eller mer korrekt, tack vare en förändrad styrning och kontroll. Medborgarna (skattebetalare och väljare) blev kunder och tjänsterna som levererades hamnade i olika modeller, inte sällan detaljstyrda. Den växande ledningen och administrationen skulle finansieras, samtidigt som effektiviseringarna växte fram. Då de var själva kärnan i NPM måste besparingar göras på annat, vilket oftast blev i den operativa verksamheten, såväl i timmar som i utrustning, beredskap och lagerhållning. Just in time-modeller för att sänka kostnaderna och minimera lagerhållning infördes och det var inga problem då ord som samarbete, samverkan och sambruk var lösningen om det hände något större än vardagsolyckor. Som vanligt var det oftast bara ord utan förberedda planer och avtal.  

En rad olika modeller, funktioner och arbetsuppgifter har införts till svensk räddningstjänst direkt eller indirekt från NPM. Många gånger hamnar grunduppdragen i förbyggande och operativ förmåga i andra hand. Det blir så när det handlar om ren ekonom-administrativ-politisk styrning för det är sällan det händer något större, beredskap kostar utan mer mätbar nytta än trygghet. Min inställning till NPM inom kommunal verksamhet och BRF:s hållning i privatiseringsfrågan vid räddningstjänsten går lite hand i hand. Allt fungerar inte överallt och det är skillnad på privat och offentlig verksamhet. 
 

Vi vill inte se en privatiserad räddningstjänst och vårt remissvar i frågan var:  
Vi behöver mer, fler och en långsiktigt planerad räddningstjänst, inte mindre, färre och baserad på upphandlingsperioder. Dessutom så ingår räddningstjänsten i civilförsvaret och frågan är om den detaljen ska innehålla och delvis bygga på privata aktörer? Nej enligt BRF. 

Nej-et är även fetmarkerat i vårt remissvar, men samtidigt är vi till skillnad från andra medvetna om I-Väntan-På-Räddningstjänst, IVPR, och omvänt från det vi åker på, I-Väntan-På-Ambulans, IVPA. I allt finns det undantag och omständigheter som måste lösas och det handlar inte bara om privata organisationer och företag utan om ideella organisationer. Om vardagsolyckor eller speciella sällan eller större händelser när resurserna inte räcker. Ibland behövs alla och andra gånger någon med speciella resurser och förmågor. Men åter, räddningstjänsten skall vara kommunal, kanske statlig om den nya centrala styrningen och myndigheter inte fungerar den här gången heller. Då, och var vi eventuellt kan spara framgår ovan, får vi som skattebetalare och finansiärer mest pang för de pengar som ska användas till att skapa beredskap och trygghet.  

Hade bra på er!   

Om Fredrik Persson

Redaktör och webredaktör för tidningen Swedish Firefighters.

Läs även

Fjällräddningen – från Dalarna i söder till Treriksröset i norr

Fjällräddningen larmas till Sylarna, 2 personer rapporteras saknade på fjället. Den iskalla natten är livsfarlig för vandrarna