Visst borde samma förutsättningar gälla – oberoende var i landet man bor och verkar? Självklart finns det både demografiska, geografiska och ekonomiska skillnader men ändå är det svårt att känna sig tillfreds med vetskapen om att kollegor runt om i landet har så stora skillnader i sina förutsättningar för att utföra sitt uppdrag – att rädda liv, egendom och miljö.
Man kan ju sätta sig in i allmänhetens vardag: något händer och räddningstjänsten tillkallas för att lösa uppdraget. Det kan vara ett sjukdomsfall, en trafikolycka, en brand ute eller i en byggnad, ett utsläpp av farligt ämne eller kanske ett drunkningstillbud. Det kan var prio 1 eller låg prio. Var du än befinner dig i landet förväntar sig medborgarna att hjälpen skall komma i rimlig tid. När väl första blåljusenhet är på plats tar man som hjälpbehövande för givet att personalen skall utföra uppdraget med kunskap, engagemang och professionalism. Men kan alla inom räddningstjänsten utföra uppdraget på ett säkert sätt? Tyvärr är det inte alltid så.
Genom ett mycket stort kontaktnät får vi i BRF till oss en massa olika intryck, informationer och erfarenheter om hur det faktiskt står till med vår räddningstjänst i Sverige. Skillnaderna varierar enormt från mycket väl fungerande organisationer till de som har stora utmaningar och man undrar om alla de som sitter med arbetsmiljöansvar vet om hur det ser ut i sitt ansvarsområde? Arbetsmiljöansvaret skall vara delegerat så långt ut i organisationen som möjligt för att ansvariga skall kunna agera tidigt och förebygga ohälsa, olycksfall och skador.
Kan de styrande politikerna något om vår arbetsmiljö?
Högst ansvariga är oftast politikerna eller de som till exempel sitter i direktionen. Vet de om att det finns brandmän i Sverige som inte tilldelas rätt skyddsutrustning? Vet de om att personalen till exempel köper egna skyddshandskar? Vet de om att utbildningsnivån varierar kraftigt och att det finns personal som har varit brandmän i många år utan att ha fått den utbildning som uppdraget kräver? Vet de om att det finns brandstationer som inte lever upp till dagens krav på en bra arbetsmiljö? Vet de om att personal mår psykiskt dåligt på grund av ändrade arbetstidsregler som riskerar att ge mindre tid för återhämtning? Vet de om att det finns medarbetare som inte känner sig välkomna på arbetsplatsen på grund av att det inte finns omklädningsrum för alla? Om de vet detta skulle det vara mycket intressant att få ta del av de beslut som ligger till grund för att en dålig arbetsmiljö förekommer.
”Friska Brandmän” ska gälla överallt
Framför allt gäller många av ovanstående problemställningar deltidssidan/RIB och värn där arbetsmiljöarbetet ofta skiljer sig från en heltidsorganisations sätt att arbeta med dessa frågor. Det kan ha gått många år sedan en skyddsrond genomfördes – om det ens genomförts en sådan. Fastighetsägaren är inte alltid beredd att investera stora summor i en byggnad där personalen bara vistas vid larm eller övning/utbildning och räddningstjänsterna har ofta inte budget att hantera en ökad hyreskostnad för att anpassa lokalerna till dagens standard. Inte sällan löser man problemen genom att personalen kommer på egna lösningar vilket är hedrande och förståeligt men kanske inte alltid stämmer med gällande lagstiftningar eller beslutade rutiner. Att leva upp till konceptet ”Friska Brandmän” kan vara mycket svårt. Dessa exempel kan naturligtvis även förekomma på heltidssidan där man trots att personalen vistas dygnet runt på stationen kan bedriva verksamhet i icke ändamålsenliga lokaler.
Bjud in till konstruktiv dialog
Hur skall vi då komma till rätta med dessa problem? Hur skall vi förse våra duktiga, trogna och engagerade medarbetare med bästa förutsättningar? Ett sätt är att bjuda in beslutsfattare till våra stationer och visa dem hur vår verksamhet bedrivs och vilka utmaningar vi står inför. Kunskap är makt och väl insatta och utbildade politiker skapar bra förutsättningar för en konstruktiv dialog. Den lokale politikern kan sedan i sin tur föra vidare behoven till regional och nationell nivå för att påverka ända upp till riksdag och regering för att nå resultat. Ett annat sätt är att utse skyddsombud och stötta dessa för att driva på arbetsmiljöarbetet, att delta i skyddsronder och skyddskommittéer. Tillsammans med arbetsgivaren kan man på ett konstruktivt sätt uppnå en bra arbetsmiljö och vid behov ställa krav på politikerna! BRF är alltid redo att stötta i detta viktiga område – oavsett var i landet man bor och verkar. Som facklig organisation kan vi även begära överläggningar eller påkalla förhandlingar.
Vår räddningstjänst är ingenting utan våra brandmän och de förtjänar de bästa förutsättningarna för att kunna utföra sitt jobb – att rädda dig och mig om så behövs.
Johan Persson
