När det brinner i flervånings trämodulhus så sprids elden genom hålrum i väggarna. Bränderna blir svårsläckta, räddningstjänst och forskare har larmat om risken med bränderna sedan 2013. Fortfarande idag byggs det hus med hålrum.
2023 brinner det i ett femvåningshus i bostadsområdet Lindängen, Malmö. Branden startade på vindsplanet och när vinden brunnit av så fortsatte elden ned i våningsplanen. Magnus Khölin säger till P1 Kaliber att:
– Ja, stommen, allting är ju trä i den här konstruktionen. Så vi fick ju problem senare när taket hade som sagt brunnit av, så det inte fanns något tak kvar, då gick ju liksom intensiteten ner. Men då insåg vi ju att vi hade ett annat problem, ner i fastigheten.
Magnus säger också att det är ett nytt fenomen som han inte har varit med om, att det kryper så långt ner som till tredje våningen.
Det är svårt att hitta elden i väggarna så räddningstjänsten sökte med värmekameror och släckningsarbetet pågick i flera dagar. Brand och vattenskadorna blev så svåra att huset fick rivas. En restvärderare i Malmö sa, efter branden i Lindängen, att trähus är engångshus. Han liknade hus med betongstomme och stålbalkar vid porslinskoppar och hus med trästomme vid pappersmuggar.
Helena Klasson som är brand- och riskingenjör vid Länsförsäkringar Norrbotten säger att:
– Om huset varit byggt i betong hade branden troligen inte spridit sig i samma omfattning i konstruktionen och mellan brandcellerna.
Tusentals bostäder med samma konstruktion
Det är inte enbart i Malmö där modulhusen drabbats av svåra bränder. 2022 eldhärjades ett sju våningar högt modulhus i Luleå så svårt att 60 hyresgäster evakuerades efter en misstänkt mordbrand.
I Sverige finns det flera tusen bostäder av den här modellen, en del av de tidigare byggda husen har fått brandskyddet åtgärdat. Husen byggs fortfarande idag och i Kiruna har man satsat stort, i det nya nya centrumet består cirka 60 procent av modulhus. Jörgen Svonni som är VD för Kirunabostäder säger att husen följer boverkets krav och känner sig trygg med husen. Han säger också att de vidtar åtgärder för att göra husen säkrare.
Byggbolaget följer rådande regler
Det är byggföretaget Lindbäcks som tillverkat husen. Konstruktionen med hålrum är kvar men de har gjort sina kontroller av tätningarna bättre sedan första branden och montörerna dokumenterar tätningsarbetet med en app. Stefan Lindbäck som är VD på Lindbäcks Group anser att det kan ske misstag men ser ingen anledning att bromsa arbetet. Han påpekar också att det sker en utveckling av byggandet och lösningarna nu är robustare än när de började. Han säger också att deras hus följer Boverkets byggregler.
Susanne Rudenstam vid Sveriges Träbyggnadskansli menar att husen har inte brunnit ned utan störst skada kommer främst från vattnet som används i släckningsarbetet. Lindbäcks och Träbyggnadskansliet anser att räddningstjänsten måste utveckla sina släckmetoder så att husen kan räddas efter en brand.
Mikael Andersson, räddningschef på Räddningstjänsten Luleå anser att det är oskäligt krav för det är inte så svensk bygglagstiftning ser ut. I teorin kan det kanske finnas metoder men med nuvarande reglering så är räddningstjänsten skyldiga att göra all rökdykning med vatten.
Förebyggande arbete och nya regler
För att utveckla släckmetoder har Bodens räddningstjänst gjort studiebesök när den här typen av byggnader sätts upp. Brandmännen får se hur husen är konstruerade, hur modulerna ser ut och hur de är sammanfogade för att vara bättre förberedda inför en brand.
Från juli 2025 kommer det inte längre vara tillåtet att bygga modulhus där hålrummen inte sluter tätt och eld kan spridas. Men de nya reglerna gäller inte för de tusentals lägenheter som redan finns. Det skulle få för stora konsekvenser med ombyggnation och modifiering i de befintliga husen.
Fredric Persson
Källa: Sveriges Radio, Forum Betong, Brandskyddsföreningen
Bild: www.pppress.se
