Under en diskussion om vad kriget i Ukraina betyder för Sverige och mer specifikt för räddningstjänsten framkom att kommunerna måste börja rusta för att klara höjd beredskap. En annan synpunkt var att omgående införa civilplikten.
Förbundsdirektören i Storstockholms brandförsvar, Peter Arnevall konstaterade att krig idag är lika fruktansvärda som tidigare stora krig, han anser att:
– Det visar på behovet av en stark räddningstjänst som har förmågan att skydda befolkningen, rädda den ur kollapsade hus, hantera brinnande byggnader. Vi ska på något vis agera i en miljö där det finns en angripare som faktiskt utsätter räddningstjänsten för direkta beskjutningar. Det ställer lite andra krav på oss.
Det pågående kriget visar också att den planering för höjd beredskap som fanns under 90-talet är relativt relevant i dag.
– Mycket kan återanvändas. Jag har gett min organisation i uppgift att planera och basera på gamla kunskaper vi hade då, för allting är inte förlegat. Men vi ska lägga en modern touch på det utifrån det moderna samhället.
Räddningstjänsten är skyddet mot krigets verkningar
Räddningstjänsten behöver samtidigt öka förmågan på både bredden och djupet samt att det behövs tillskott av personal och materiel.
– I krigets perspektiv saknar vi ett antal förmågor och därför är det viktigt att debatten kommer i gång nu. Om jag fick önska så skulle man kanske inte prata lika mycket kulor, krut och stridsvagnar som man pratar skyddsrum, förrådsställda brandbilar och extra ambulanser, sade Arnevall och tillade:
– Kommunal räddningstjänst kommer vara ryggraden i försvaret av civilbefolkningen. Vi kommer vara ryggraden i skyddet mot krigets verkningar. Det är inte Försvarsmakten utan vi som kommer att göra det.
Pål Jonson (m), riksdagspolitiker och ordförande i försvarsutskottet, ansåg att räddningstjänsten behöver dimensioneras med ett annat djup samt att det behövs en större uthållighet.
– Erfarenheter från skogsbränder och andra exceptionella händelser har visat på behovet av större uthållighet. Jag vill gärna se civilplikten återinföras, då handlar det om deltidsbrandmän som kan krigsplaceras med civilplikt som grund.
Peter Arnevall och Johan Gert, SKR, höll med och Johan Gert sa:
– Vi måste kunna skjuta till resurser för att hantera många fler händelser under kort tid. Det är en jätteutmaning och det är bra att det pratas om möjligheten till civilplikt.
Kriget i Ukraina har satt frågor angående totalförsvaret och civila försvaret på sin spets.
– Staten har hållit på ett par år, vi hade signalen att vi skulle börja nästa år, då skulle det komma pengar. Vi har väntat på besked om vad det är vi ska göra, vad vi ska planera för. Nu måste vi börja med åtgärder innan vi vet vad målet är, sade Johan Gert.
Dragkamp om kompetent personal
Ett av problemen med personalrekryteringen är att kompetensen som efterfrågas behövs även på många andra håll i samhället vilket riskerar en dragkamp om personalresurser. Peter Arnevall sa:
– Just nu gasar statliga myndigheter och anställer, medan vi i kommunala sektorn inte riktigt kommit igång än. Vi slåss dessutom om samma typ av människor som polisen nu rekryterar och hamnar lite på efterkälken. Det kommer ta lång tid att rekrytera det vi behöver, och det kommer ta tid att få igång civilplikten.
Regeringen har ökat anslagen till det civila försvaret. Men det är osäkert hur långt pengarna räcker då förstärkningar ska ske och åtaganden öka. Pål Jonson påpekade att det beslutades om mer pengar till civila försvaret utan att man hade koll på hur långt pengarna skulle räcka, han sa också:
– Man behöver titta nerifrån och upp, vilka investeringsbehov behövs? Vi måste lämna konferenser och kunskapshöjande lägen och gå in på riktig beredskapsplanering.
Källa: www.tjugofyra7.se
Fredrik Persson
Firefighters.se
