Den direkt operativa utryckande verksamheten ligger runt 3-5 % av den totala arbetstiden men är ändå den del som allmänheten och samhället i stort ser som typisk räddningstjänst eller traditionell brandkår. Det också så vi blir beskrivna, omskrivna och bedömda utifrån hur vi lyckas. Det är här vi bygger upp det stora förtroende som vi åtnjuter bland befolkningen.
Men dagens brandman gör ju så mycket mer. Förberedelse inför larm, kontrollerande efter brand, förebyggande arbete i olika verksamheter, sociala möten i trappuppgångar, samlingslokaler, lägenheter, på torg och gator. Arbete ihop med socialtjänst och skolor, konsekvenslektioner, utbildning och undervisning i brandskydd för att nämna några av de olika arbetsuppgifter som dagens brandman förväntas utföra förutom att åka på larm. MSB:s SMO-utbildning är en bred utbildning där den blivande brandmannen förbereder sig för förebyggande och direkt olycksavhjälpande arbetsuppgifter. Inte minst gäller det i framtiden när SMO-studenterna får med sig Tillsyn A i sin utbildning.
När SMO utbildningen startade satte sig Storstockholm, RSyd och RSG ned tillsammans för att arbeta fram gemensamma riktlinjer och kravprofilen för brandman med heltidstjänst. Samarbetet utmynnade i rapporten Framtidens brandman. Rapporten syftade till att beskriva vad som skulle krävas för att fylla den utvidgade rollen som beskrevs i LSO och som SMO utbildningen var ett svar på. I rapporten fastslogs det att SMO utbildningen skulle vara grundkravet för att arbeta som brandman på heltid. Andra viktiga personliga egenskaper var förmågan till samarbete, empati, flexibilitet, god förmåga att kommunicera i tal och skrift samt förmåga att arbeta lugnt i pressade situationer.
Hur stark måste man vara?
Det som kommit att bli mest omtalat och kontroversiellt är de fysiska testerna. MSB (dåvarande Räddningsverket) gav i uppdrag och finansierade ett forskningsprojekt som Winternet gavs i uppdrag att genomföra. Uppdraget var att ta reda på hur mycket fysisk kraft (styrka) och kondition det krävdes för att utföra arbete på en olycksplats på ett säkert och effektivt sätt. Winternet genomförde tre studier. Den första handlade om att undersöka vilka vanligt förekommande arbetsuppgifter som var de mest fysiskt ansträngande.
I den andra studien undersöktes vilka muskelgrupper som belastades när dessa arbetsuppgifter skulle utföras och denna studie syftade till att överföra dessa belastningar till styrke- och konditionstester som kunde standardiseras och därmed beskrivas och utföras i vilket gym som helst. De tester som bedömdes vara relevanta för arbetet var:
· Coopertest det vill säga 3000 meter slätlöpning
· Jämfotahopp (mäter benstyrka och spänst)
· Lyft till haka med 15 kg skivstång
· Bänkpress med 30 kg (mäter överkroppsstyrka)
· Handmax (mäter handstyrka och korrelerar samtidigt med axelstyrka)
· Roddmaskin 500m (kondition och styrka)
Den tredje studien syftade till att beskriva vilka nivåer (gränsvärden) av styrka och kondition kopplat till ovanstående tester som behövdes för att arbeta säker och effektivt och samtidigt hålla ett helt arbetsliv som utryckande brandman.
Vid tiden för storstädernas rapport hade ännu inte den tredje studien genomförts. Så för att finna rimliga nivåer (gränsvärden) gjordes tester på aktiva brandmän i de tre storstäderna. Cirka 150 mätningar gjordes och man kom då fram till de önskvärda nivåer som idag används. Dessa nivåer visade sig sedan stämma ganska väl med de nivåer som Winternet hamnade på i sin tredje delstudie.
En nationell standard för brandmannens fysiska förmåga
Anledningen till att vi valt att använda oss av dessa moment och nivåer och inte tex. en arbetsrelaterad bana är att Winternetstudien är den mesta systematiska och vetenskapliga studien som genomförts. Man har mätt vad som krävs för att säkert och effektivt kunna utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter som brandmannen möter på olycksplatsen. Hela syftet med den tredelade vetenskapliga studien var från dåvarande Räddningsverket att försöka ta fram en nationell standard för brandmannens fysiska förmåga. Därför såg RSG det angeläget att också använda sig av denna modell för att bedöma den fysiska förmågan för blivande brandmän inför anställning.
Det är dock ett faktum att kvinnor har svårare att klara de fysiska kraven som vi använder. Generellt är män större och råstarkare än de flesta kvinnor. Både män och kvinnor behöver träna systematiskt och varierat för att både klara konditionstestet Cooper och de tyngre muskelstyrketesterna. Dock är muskelstyrketesterna mer av karaktären styrkeuthållighet än maximalt styrka, vilket rimligen gör det mer könsneutralt än om testmomenten bedömde ren råstyrka, dvs. maximal muskelstyrka.
En coach kan hjälpa till att nå målen
Kombinationen av styrka och kondition krävs för arbetet som brandman. Under de två år som SMO utbildningen varar finns också gott om tid till att träna för att förbereda sig inför testerna. Det som ställer till det lite för många kvinnor är att de behöver träna lite mer och eventuellt lite annorlunda (vilket dock inte är vetenskapligt belagt) än killarna gör. Den test som visat sig vara svårast för många sökande kvinnor är bänkpressen och löpning. Där klarar de flesta killarna testet men många kvinnor har det svårt då de inte har den överkroppsstyrka som krävs. Risken finns att om kvinnor stegrar sin träning för snabbt och tränar lika tungt som många killar gör, kan det bli en överbelastning och i värsta fall lyfter de sönder sig. De behöver då lite längre tid på sig för att med lagom stegrad träning med kanske lättare vikt och fler repetitioner för att bygga upp muskelfäste i axlarna och bröstmusklerna. På RSG har vi märkt att många sökande kvinnor är i allmänt god fysisk form och framför allt har en god träningsvilja, men där de i vissa fall ändå inte riktigt når upp till de önskvärda nivåerna. Vi har därför börjat med ett coachingprogram för både kvinnor och män som behöver hjälp och stöd för att träna rätt och uppnå sina mål.
De flesta av de kvinnor som vi idag har anställt har genomgått detta program, men en del har också klarat testerna helt utan denna stöttning från oss. Coachningsprogrammet har sett lite olika ut genom åren. Vi har också använt denna coaching modell när vi anställer RiB personal. RSG ställer samma fysiska krav på RiB-anställd personal som på brandman heltid, helt enkelt för att de ska utföra samma arbetsuppgifter på en olycksplats. Vad vi kan erbjuda idag är en personlig kontakt med en av våra fyscoacher. Dessa är rekryterade ur gruppen testledare och består både av kvinnor och män. Kontakten mellan fyscoachen och den blivande brandmannen börjar med att man tester den fysiska förmågan och diskuterar igenom hur den sökande tränar idag. Sen utarbetas en individuell träningsplan anpassat efter den nivå där den sökande befinner sig. Kontakten mellan coachen och den sökande kan vara på distans om studenten genomför utbildningen på skolan eller att man träffas och tränar tillsammans om studenten går utbildningen på distans men bor i närheten.
Styrka och kondition ger trygghet
Eftersom det krävs lång tid att bygga upp kombinationen av styrka och kondition är det viktigt att starta tidigt och träna systematiskt och regelbundet. RSG försöker därför bygga relation med studenterna redan när de gör sin första korta LIA i början av utbildningen. Då har man två år på sig att förbereda sig. Tillsammans med sin fyscoach kan studenten långsamt och i sin egen takt förbereda sig inför testerna som oftast sker inför det första sommarvikariatet efter tredje terminen.
Även om arbetet som brandman idag är förändrat och breddat kommer man inte från att det också är ett fysiskt tungt arbete som inbegriper Sveriges farligaste arbetsmoment (enligt Arbetsmiljöverket) rökdykning. Det är därför att göra alla en björntjänst för den som söker till brandman, att bortse ifrån nödvändigheten av både styrka och kondition för att känna sig trygg och säker i sitt arbete.
RSG har även infört en plan för årlig fyskontroll för alla heltidsanställda brandmän där man ska genomföra de fysmoment som genomförs vid nyanställning, med ambitionen att klara riktvärdena i nyanställningstesterna. Syftet är att den fysiska förmågan ska upprätthållas över tid.
Längre tids erfarenhet i brandmansarbetet kan i någon mån kompensera det fysiska kravet som ställs vid nyanställning. Med ökad ålder avtar också muskelstyrka och kondition något, bl.a pga. lägre maxpuls. Därför är de önskvärda gränsvärde vid den årliga fyskontrollen åldersrelaterade. Gränsvärdena är heller inget absolut krav för att få arbeta i utryckningstjänst utan en önskvärd nivå att sträva efter och därmed stimulera till varierad och funktionell träning. Detta är också något som arbetsmiljöverket förordar. Med detta hoppas vi på sikt även bidrar till förre arbetsskador och fysiska förslitningar på brandmännen generellt.
Text: Per Hassling, HR Specialist
Mikael Wennerbeck Fys och hälsoansvarig RSG
