God fortsättning på er! Vi har lagt 2024 bakom oss och jag hoppas ni fick ett skönt avslut och kanske även några lediga dagar. Själv stängde jag kontoret den 20 dec och återkom den 7 januari vilket var oerhört skönt då det kommer bli ett första halvår med mycket arbete med avtalsförhandlingar, utbildningar, stationsbesök, etc men inte minst de ärenden vi har och kommer som ska hanteras.
I det senaste numret skrev jag om att effektiviseringar inte ska sänka räddningstjänsten och lovade även vilket resultat det blev när politiken skulle ta beslut. Ärendet handlade kortfattat om att förändra en fullt fungerande 1+4 styrka till FIP men även stänga stationen. Man kan väl lugnt säga att protesterna var många från arbetstagare och kommuninvånare men också från de lokala företagen. Protesterna fick gehör och när det var dags för direktionsmöte så återremitterade politiken ärendet tillbaka till tjänstemännen. Men faktum kvarstår ändå i vad som komma skall och vad innehåller det reviderade förslaget? Har politiken satt ner foten och sagt att inga stationer ska läggas ner och inga brandmän ska sägas upp samt att man vill tillskjuta mer pengar? Sen så ska det tas fram ett nytt handlingsprogram och BRF följer ärendet noggrant, väldigt noggrant.
Tack och lov så har BRF inte många sådana här ärenden för det får inte vara en fråga på dagordningen om att stänga brandstationer och säga upp brandmän. Om vi ska nå det antal brandmän som staten vill i framtiden så måste vi i stället värna om det vi har och blicka framåt. Det innebär att pengar måste avsättas till verksamheten som nu råder men det måste också satsas i betydligt högre utsträckning än vad vi än så länge kan se. Därför är det oerhört viktigt att man på riktigt allvar satsar på de befintliga brandmän som idag finns i form av acceptabla och lockande arbetstider men också rejäla lönelyft så man både kan rekrytera och behålla befintliga brandmän. Detta gäller såväl heltids- som deltidsbrandmän. Heltidare har lämnat yrket pga arbetstidsdirektivet och deltidare lämnar pga för låg lön. Detta måste hanteras och det måste ske under 2025. Därför är kommande avtalsrörelse så väldigt viktig och att det sker satsningar i rätt riktning så vi får en arbetsmiljö som fokuserar på räddningstjänst och det ansvaret vilar på mångas axlar.
På tal om arbetsmiljö och ansvar så finns ett ansvar som ligger både på arbetsgivare och arbetstagare att bidra till en god arbetsmiljö. Därför är det väldigt viktigt att man som arbetstagare vet vad som förväntas i sin anställning men det är ännu viktigare för en chef att agera korrekt om man som arbetstagare inte uppfyller de förväntningarna. Man har som chef en del verktyg att nyttja såsom regler enligt kollektivavtal och lagstiftning vilket man ibland kan behöva använda om det går alldeles fel. Men det jag tänker på först och främst är sunt förnuft, prestigelöshet, kunskap men framför allt fingertoppskänsla och trovärdighet. Om man inte nyttjar dessa ovanstående verktyg så kan det bli riktigt fel och tyvärr har detta drabbat några av våra medlemmar vilket har lett till att arbetsmiljön för den enskilde blivit ohållbar. Till sist har det gått så långt att man valt att lämna sin anställning för man vill inte vara kvar eller så sjukskriver man sig. Jag hoppas innerligt att detta inte händer framöver och att våra medlemmar har en sund och god arbetsmiljö oavsett var man arbetar.
Magnus Krantz
Fler texter av ombudsmannen här!
