RiB-24 är klart och BRF tar redan nu sikte på nästa avtalsrörelse RiB-25. Frågan om märket brukar komma upp efter en avtalsrörelse så Swedish Firefighters rätar ut frågetecknen och hör med BRF vad de tycker om det.
Bakgrunden till att införa en lönekonstruktion som kom att kallas märket låg i stora löneökningar som pressade upp inflationen och försämrade svenska industriers konkurrenskraft på den internationella marknaden under 80 och 90-talet. Löneökningarna gav dock ingen större reallöneökning eftersom priserna på allt i samhället steg i samma grad som lönerna.
Industrin sätter märket
Det var ingen hållbar utveckling och Sverige blev dessutom medlem i EU 1995 och regeringen ville att löneökningarna skulle matcha de genomsnittliga nivåerna i resten av EU. Så 1997 tecknade då industrins parter industriavtalet med ”märket”.
Idén var att parterna inom industrin, fack och arbetsgivare, skulle ta hänsyn till konkurrensläget för industrisektorn och komma fram till den procentuella löneökningen för kommande avtalsperiod. Märket skulle sedan fungera som en norm för löneökningarna på resten av arbetsmarknaden vilket det gjort sedan dess.
Varför ska industrins löneutveckling påverka räddningstjänsten?
Det har fungerat bättre för nästan alla och reallönerna har ökat med i genomsnitt cirka 1,5 procent om året sedan 1997. Oftast har det hamnat någonstans mellan två och tre procent i årstakt. Märket omfattar inte bara löneökningar utan också andra avtalade värden som till exempel avsättningar till pensioner, värdet av arbetstider etc. Lägg märke till nästa alla och inte alla vilket är BRF:s uppfattning om vi enbart tittar på löner. 3 procent på en månadslön på 20 000 blir något helt annat än 3 procent på 5 000 kronor i pengar, 600 vs 150 kronor. Så vi menar att låglönesatsningar måste till för att räta upp annars frodas det snedsitsar och löneklyftor över tid. Visst, man kan byta bort andra värden mot lönesatsningar men vill andra det och varför ska då de som tjänar minst vara tvungna till det ännu mer? Sen hur hanterar märket de som avstått lön för vad man tidigare prioriterat bra arbetstider och scheman?
Märket som modell har nog generellt varit bra tidigare också i delar för brandmän men de senaste åren har visat att nu är den tiden passerad och istället hotar den rekrytering och branschens förmåga att behålla brandmän.
Sen till sist lite om den svenska modellen märket och politiken
Arbetsmarknadens parter och inte politiken hanterar avtal och löner kort och förenklat. Förenklat då det inte är helt sant och undantag finns men ska det till ett berättigade lönepåslag för räddningstjänsten så krävs det politiskt beslut och att sluta huka sig bakom den svenska modellen. När det passar. Därför är det också viktigt med ett starkt fackförbund som arbetar enbart för sin bransch och kan driva frågan om ett politiskt beslut med alla partier. Också. Välkommen till brandkårsfamiljen och tillsammans kan vi förändra så stöd och hjälp oss i det och bli medlem i BRF.
Peter Bergh
Här blir du medlem i BRF!
Fler texter av Peter Bergh
