Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är inne på sitt andra år och den ukrainska motståndskraften är både stark och uthållig. Regeringen har gett MSB i uppdrag att i tre ekonomiska nivåer föreslå hur åtgärder ska prioriteras för att stärka det civila försvaret under kommande försvarsbeslutsperiod 2025-2030.
Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas och vår samlade motståndskraft behöver stärkas. Mot bakgrund av det måste Sverige öka sin försvarsförmåga och genomföra åtgärder för att stärka vårt totalförsvar, det är det civila och det militära försvarets samlade förmåga som är krigsavhållande.
Regeringen har gett MSB i uppdrag att utifrån tre ekonomiska nivåer föreslå en prioritering av åtgärder för att stärka det civila försvaret under kommande försvarsbeslutsperiod 2025-2030.
Grunden för ett starkt civilt försvar är att samhället fungerar i vardagen. Brister och sårbarheter i samhällets funktionalitet påverkar Sveriges samlade motståndskraft. MSB vill poängtera att finansiering för det civila försvaret handlar om att hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp. Alltså inte om att kompensera för brister som kan härledas till undermålig finansiering eller underhållsskulder inom exempelvis samhällsviktig verksamhet. Likaså behöver all verksamhet och allt beslutsfattande beakta totalförsvarets krav där totalförsvaret behöver bli en naturlig del i fler verksamhetsområden och utgöra ett centralt perspektiv.
Stärka det civila försvaret
MSB:s bedömning utgår ifrån identifierade prioriteringsgrunder och analyser där de föreslår en prioritering av åtgärder för att stärka det civila försvaret. Att vissa åtgärder inte ryms inom anslaget för det civila försvaret behöver inte betyda att åtgärderna inte kan genomföras med andra ekonomiska medel. Det faktum att det civila försvaret i praktiken helt avvecklades innebär att behovet av investeringar de närmaste åren är så stora att anslaget för det civila försvaret omöjligen kan räcka till alla de åtgärder som behöver genomföras av olika aktörer på olika nivåer. Privata företag behöver fortsatt involveras mer i utvecklingen av totalförsvaret vilket kräver en bredare finansiering som till del inte tagits med i den här rapporten.
Arbetet med rapporten har skett i samverkan med övriga beredskapsmyndigheter och i synnerhet sektorsansvariga myndigheter, civilområdesansvariga länsstyrelser och Försvarsmakten.
Lägsta nivå för förmågehöjande åtgärder – 10 miljarder
Samarbetet har varit värdefullt för att kvalitetssäkra åtgärderna och resonera kring rapportens övergripande slutsatser:
• MSB bedömer att det krävs en ambitionshöjning och ökad finansiering för civilt försvar för att genomföra förmågehöjande åtgärder. För att det civila försvaret under kommande försvarsbeslutsperiod ska ha en chans att uppnå riksdagens mål krävs en absolut lägsta nivå på 10 miljarder kronor i anslag.
• I nivå 1 på 10 miljarder kronor föreslår MSB att prioritera åtgärder som syftar till att Sverige som nation ska motstå de inledande konsekvenserna av ett väpnat angrepp. Det handlar om att upprätthålla förmågan till ledning och fungerande elektroniska kommunikationer, att elnätet inte kollapsar och att transporter kan genomföras. Samtidigt ska civilbefolkningen värnas där sjukvården hanterar masskadeutfall, räddningsinsatser utförs efter vapenverkan samt ordningsmakten upprätthåller rättsprincipen. I nivå 2 för 15 miljarder kronor tillförs åtgärder som kan säkerställa en viss uthållighet över tid och öka försörjningsberedskapen. För att säkerställa en långsiktig uthållighet för både försörjningen och samhället i stort, föreslår MSB åtgärder i nivå 3 för 20 miljarder kronor.
• Likaså prioriteras medborgarnära service. Åtgärder för att stärka kommunerna handlar dels om grundförmåga att ställa om till krigsorganisation men även om att säkra dricksvattenförsörjning, stärka lokal energiförsörjning och etablera kommunala trygghetspunkter. Om inte befolkningen känner att sina anhöriga är trygga går de inte heller till arbetet eller deltar i motståndet.
• I ett längre perspektiv behöver Sveriges ekonomi upprätthållas. Betalningar och transfereringar behöver kunna utföras, likaså behöver ekonomin och försörjning av varor och tjänster upprätthållas så långt det går.
• MSB vill betona vikten av att stärka totalförsvarets samlade förmåga där det civila och militära försvaret är ömsesidigt stärkande. Det civila försvarets stöd till Försvarsmaktens väpnade motstånd är fundamentalt och rapportens prioriteringar speglar Försvarsmaktens uttryckta behov.
Slutligen påverkar Sveriges kommande Natomedlemskap även det civila försvaret på ett sätt som i dagsläget är svårt att kostnadsuppskatta. Med ett svenskt medlemskap kommer de nordiska länderna att knytas samman i en militär allians där gemensamma lösningar finns inom flertalet områden. MSB:s bedömning är att föreslagna åtgärder i rapporten ligger väl i linje med Natos civila resiliensarbete. MSB rekommenderar att det finns en beredskap och handlingsfrihet för utgifter som uppstår för att uppfylla Sveriges åtaganden i enlighet med Natos operationsplanering, exempelvis åtgärder civila aktörer behöver vidta avseende värdlandsstöd.
Källa: MSB:s rapport Framåtanda – en prioritering av åtgärder för att stärka det civila försvaret. Rapporten i sin helhet läser du här: https://www.msb.se/sv/aktuellt/
Bild: Istock
Firefighters
