Från projektet ”Högkapacitetsdrönare för skogsbrandsbekämpning” kommer en rapport om brandbekämpning med drönare. Vinnova finansierar som en del av programmet “Drönare för ett säkrare samhälle”.
Deltagare är sakkunniga kring släckning av skogsbränder, naturvårdsbränning, försäkringsfrågor och skogsbruk. De baserade sin utredning på ett scenario med fyra till sex stycken multirotordrönare som kan lyfta 200 kg nyttolast.
Det bedöms att drönare kan komplettera helikoptrar vid skogsbrandsbekämpning, inte ersätta dem. Flygning i rök, under natten eller i mycket farliga situationer är exempel på drönares fördelar.
Drönarnas kapacitet måste fastställas och testas ut under realistiska förhållanden. Drönarpiloter är idag skyldiga att närvara på plats. Dessutom behöver piloterna grundläggande förståelse för brandbeteende, kännedom om taktik, metoder och teknik för skogsbrandsläckning.
Det behövs mer forskning och utveckling
Från projektet kan ett antal slutsatser dras:
- Högkapacitetsdrönare kan fylla flera olika syften vid skogsbrandsbekämpning.
- Drönaren bör kunna lyfta både utrustning och vatten.
- Högkapacitetsdrönare är ett komplement till helikopter vid skogsbrandsbekämpning, snarare än en ersättare.
- Högkapacitetsdrönare har fördelar jämfört med helikoptrar när det gäller flygning i mörker och rök, samt, ifall drönaren är eldriven, när det gäller koldioxidutsläpp.
- Det är en fördel om drönaren även kan antända planerade bränder, exempelvis vid begränsningslinjer eller naturvårdsbränningar.
- Lyftanordningar och fästen, exempelvis containrar eller korgar, bör vara standardiserade.
- Informationsmaterial till räddningsledare och övrig räddningspersonal är av stor vikt.
- Drönare är inte användbara för direkt släckning av glödbränder.
- Däremot kan de transportera vatten till tankar i terrängen. Tankarna kopplas in i ett trycksatt slangsystem som används av markpersonal för att bekämpa glödhärdarna.
- Mer kunskap behövs kring batterikapacitet och flygtid i praktisk drift.
- Det finns behov av operativa scenarioövningar för att ge kunskap om vilken typ av resurs som är effektivast vid olika förhållanden.
- Mer kunskap om drönare behövs när det gäller 1) vilka skogsbränder som kan detekteras, 2) att följa brandspridningen, det vill säga brandens utveckling, samt 3) sensorer och flyghöjder som är lämpliga för dessa uppgifter.
- Regelverket kring drönarflygning behöver utvecklas för att drönarnas fulla potential ska kunna användas, gärna genom standardscenarion för skogsbrand.
Fredrik Persson
Bild: Istock
Källa: Skogsforsk
Firefighters
