Under året som gått har jag bla varit involverad i centrala kollektivavtalsförhandlingar och en stämning som gick till ett avgörande i Arbetsdomstolen. Branschen fick också en ny klassificering av riskerna med cancer för brandmän. Detta är tre händelser där BRF har varit ytterst verksamma och lyckosamma i. Därmed har vi flyttat fram våra positioner ytterligare som den enda fackliga branschorganisationen för brandmän.
Jag vill också nämna vår organisation med distriktsombudsmän som i princip alltid finns tillgängliga för våra medlemmar runtom i landet. De finns från norr till söder och gör ett väldigt bra arbete, oftast i det tysta och är samtidigt min och BRF:s förlängda arm ut i Sverige. De fångar upp frågeställningar från medlemmar, förhandlar lokala avtal, löser små problem innan de blir större genom snabba kontakter med medlemmar men även med arbetsgivare om det så behövs.
I förra numret nämnde jag ett uttryck som heter ”spotta på stenen” och det är en av mina drivkrafter. Jag vill gärna förmedla den till mina fackliga kollegor men också till våra medlemmar att våga och vilja engagera sig i det fackliga arbetet. En annan drivkraft är mitt uppenbara ogillande när våra medlemmar blir orättvist behandlade på sin arbetsplats av olika anledningar. Den värsta anledningen är okunskap och prestige. Bästa botemedlet är att skaffa sig kunskap och våga tillåta sig vara prestigelös!
Osökt kommer jag in på att det förekommer konflikter. Det är inte ovanligt att vi har olika åsikter på arbetsplatsen och så måste det få vara. Men vilken konsekvens får dessa olikheter kring tankegångar, hur beslut tas emot, osv. Ibland leder konflikter till egen uppsägning tex för att man tycker helt olika i en sakfråga.
Genom åren har BRF hanterat en del egna uppsägningar som ibland görs i affekt och stark irritation på arbetsgivaren. Arbetsgivaren lyssnar inte eller förstår, konflikter kan också omhändertagits på fel sätt. Den anställde tröttnar och då är den egna uppsägningen ett faktum.
Det är ju oftast inte ens fel att två träter, men varför hamnar man i dessa situationer undrar jag. Går det hitta lösningar som möjliggör en återanställning, att uppsägningen annulleras eller är dörren tvärstängd, för alltid?
Som arbetstagare har man att förhålla sig till ett anställningsavtal och enligt det så ska man följa de rutiner, riktlinjer, regler, avtal, centrala såväl som lokala, som finns på en arbetsplats. Men ibland så behövs det lokala ses över och med jämna mellanrum revideras så att det harmoniserar med det centrala men även så att det blir tydligt och korrekt. Men även att den personalpolitik som arbetsgivaren väljer att föra blir bra relaterat till den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. ”Experterna” på detta område ska finnas på personal/HR-avdelningen. Men hur mycket är de knutna till räddningstjänsten och är det skillnad på räddningstjänst i ett förbund och i kommunal regi?
Detta är kanske en frågeställning man behöver titta närmre på och diskutera. Jag vet vad jag tycker och tror, men jag vill höra vad medlemmarna tycker.
Nu är det snart jul, nyår och förhoppningsvis kan det dyka upp en eller annan ledighet hos er för att ladda batterierna till 2023.
Ta väl hand om er och så önskar jag er alla en God Jul & Gott Nytt År!
Magnus
