Brandmannayrket innebär att du många gånger utsätter dig själv för risker för att hjälpa andra. En del riskmoment är mer synliga medan andra hot kan vara mer osynliga i form av giftiga kemikalier i tex brandrök som på sikt kan orsaka sjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, lungskador och cancer. Just cancer anges som den främsta dödsorsaken bland brandmän.
Enligt Firefighter Cancer Support Network (aktiva i USA och Kanada) stod cancer för 66% av dödsfallen bland brandmän mellan åren 2002 och 2019. I en studie från 2018 (också amerikansk) hade 15% av de kvinnliga brandmännen i San Fransisco drabbats av bröstcancer, vilket innebär en 600% större risk än övriga kvinnliga befolkningen. Att de dessutom fick diagnosen innan klimakteriet är sällsynt när man jämför med övriga bröstcancerdiagnoser. Denna statistik är amerikansk, men tyvärr visar även svenska undersökningar liknande resultat. Enligt brandmännens cancerfond är dödsfall för brandmän under 75 år tre gånger vanligare än övriga befolkningen och den främsta orsaken är de cancerogena ämnen som tränger igenom larmställen och absorberas av huden.
Friska brandmän-modellen visar att kunskap är makt
Därför är det viktigt att fortsätta titta på hur vi kan minimera riskerna och förbättra utrustningen. Kunskap är makt, vilket Friska brandmän-modellen visar. Idag är vi medvetna om riskerna med brandrök och försöker minimera kontamineringen genom fasta rutiner för hur vi ska agera efter en brand. Detta räddar liv på lång sikt. Tidigare luktade stationerna rök, men då hade vi inte kunskapen om riskerna. Idag vet vi att det finns ett tydligt samband mellan kontaminering av brandrök och cancersjukdomar och cancersjukdomar är idag dessutom klassad som arbetsskada av AFA.
Tung start på min krönika, men det finns ljus i mörkret, överlevnadsstatistiken i cancer har ökat i takt med att forskningen gått framåt och idag överlever många sin cancerdiagnos. Här spelar kampanjer som Rosa bandet och Movember en viktig roll. Bara i år samlade Rosa bandet in hela 97 miljoner kronor, vilket är ett rekord, och dessa pengar går direkt till forskning för att bekämpa cancersjukdomar bland kvinnor. Just kvinnosjukdomar är lågprioriterade inom forskningen och märkligt nog saknas till och med kvinnor i forskningsstudier trots att halva befolkningen består av kvinnor. Okunskapen innebär stora samhällskostnader men framför allt stort lidande för den enskilde och en ökad dödlighet.
Forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar är ett annat exempel, här saknas kvinnor i studierna trots att kvinnor har helt olika symtom än män, vilket i förlängningen innebär en ökad dödlighet. En orsak att det saknas studier bland kvinnliga brandmän kan vara att det är få kvinnor som är verksamma inom yrket. Karin Schenk-Gustafsson vid Karolinska institutet är grundare för världens första centrum för genusmedicin och hon har vill lyfta kvinnofrågor inom cancerforskning. Jag skrev i min förra krönika att vi är olika, och det gäller även när det kommer till symtom. hur våra kroppar fungerar, signalerar obalans och reagerar vid sjukdom.
Bra med sunt leverne
Kampanjen Movember pågår i skrivande stund och jag hoppas att den får ett positivt resultat så att forskningen bland cancersjukdomar för män får resurser att jobba för att hitta lösningar.
Brandmän anses som grupp ha ett sund leverne och 28 % av alla cancerformer beror på vår livsstil, hur vi äter, motionerar och om vi röker. Dessa faktorer har stor betydelse för vår hälsa både idag och i framtiden. Det är förstås ingen garanti, men minskar risken att drabbas av sjukdomar.
Avslutningsvis så vill jag sända styrka till alla er som kämpar med sjukdomar eller mist någon kollega eller anhörig!
Sköt om er!
Annette Askenryd
Fler krönikor av Annette här
