Brandmännen i Viskafors har tillsammans med SÄRF & MSB tagit fram en metod som räddar miljön

Viskafors, som ingår i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF), har högsjöläns länge använts för att ta hand om utsläpp i vattendrag från bland annat olja, och därför var det högst naturligt att driva ett projekt om kontaminerat släckvatten och utsläpp i mindre vattendrag – finansierat av SÄRF & MSB – här, för att hitta möjligheter att ta hand om kontaminerat släckvatten och utsläpp i mindre vattendrag av miljöfarligt ämne som läckt ut i naturen. Resultatet av brandmännens idoga arbete är den enkla och effektiva Viskaforsmetoden.

Viktiga vattenskyddsområden

Trakten inom SÄRF är rik på vattendrag, inklusive flera viktiga vattenskyddsområden inom insatsområdet.

– Det räcker att en enda liter diesel kommer ut i dricksvattnet för att det ska bli otjänligt.

Släckvatten

Det var efter en av de största industribränderna i Sverige under år 2008 – som misstanken väcktes att förorenat släckvatten kunde vara orsaken till att fisken i Hultasjön dog. SÄRF påbörjade nu ett projekt för att hitta metoder att hindra att förorenat släckvatten sprider farliga ämnen i mark, luft och vatten. Samt ville man även kunna stoppa giftiga flöden i diken och mindre vattendrag som tex. från lastbilar som vält i diken.

– Dagens lastbilar inom EU kan ha mellan 600 och 1 200 liter dieselbränsle i tankarna.

Att projektet skulle förläggas just till Viskafors är naturligt; metoden att bruka högsjöläns för att förhindra skador på miljön togs i bruk här redan på 70-talet, när det brann i Firestones avfallslager, av gummi söder om Viskafors. På 80-talet skedde ett stort utsläpp från Rydboholmsbolagets Textilfabrik, då mellan 70 och 80 kubikmeter tjockolja läckte ut i ut i Viskan.

– Saneringen pågick under ett halvår, berättar Bengt Sörqvist.

Önskelistor till MSB

Brandmännen i Viskafors bildade en arbetsgrupp, i vilken engagemanget har varit mycket stort, och hela kåren har varit delaktiga i flera mindre arbetsgrupper för att prova och ta fram olika material och metoder, och mången timme har lagts ner. Det goda resultatet är en metod, som bygger på att enkelt och effektivt valla in släckvattnet, och använda pumpar för att transportera det till bassänger, varpå en slamsugningsfirma hämtar och hanterar det.

– Utan arbetsgrupperna hade det inte varit möjligt att genomföra allt detta; vi har haft avstämningsmöten på kvällarna; ringt varandra och sagt att ”nu har jag kommit på hur vi kan göra det och det”. Alla ska ha en eloge för att ha ställt upp till 110 procent, framhåller Jörgen Palmkvist Platschef i Viskafors.

Redan från början fördes en diskussion med några på området kunniga personer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och år 2013 påbörjades ett officiellt samarbete. Särskilt engagerade har varit Sören Lundström – som nu har gått i pension – Claes-Håkan Carlsson, samt sakkunnige Bo Andersson.

Projektet har genomförts i flera olika moment, bl a har det gällt att ta fram pumpar, bassänger, mattor och arbetsmetoder samt en ny Bil och Släpkärra till utrustningen. Brandmännen har dammsugit broschyrer för att hitta leverantörer, och försett MSB med önskelistor. Civilförsvaret hade redan bassänger med en kapacitet om 3 kubikmeter. Bassänger med en kapacitet om 10 kubikmeter togs fram av Ikaros för ett drygt halvår sedan, och två sådana har införskaffats.

– Bassängernas kapacitet som vi har idag är 44 kubik men det kan hända att vi behöver flera så småningom, säger Jörgen Palmkvist.

Alla är mycket positiva till MSB:s medverkan, och understryker att det är tack vare att myndighetens inköp av den dyra utrustningen, såsom pumpar och elaggregat, som metoden har kunnat utvecklas.

– Vi har fått fullt förtroende att själva utforma projekt och metod, utan några pekpinnar från MSB eller Särfs ledning, understryker Jörgen Palmkvist.

Varje liter är en seger!

Viskaforsmetoden används skarpt nu, och det är respektive stabschef och insatsledare inom SÄRF som avgör om styrkan behövs på en brandplats.

– Självfallet går livräddning och släckning före allt annat om insatsen är av det slaget, hanteringen av släckvattnet kommer i andra hand, understryker Jörgen Palmkvist och förklarar att det oftast räcker med några få man när man fått igång släckvatten upptagningen och då kan

övriga ingå i släckningsarbetet – således handlar det om en flexibel styrka.

Släckvatten kan rinna ner i brunnar, men också i diken, där det – utan specialutrustning – är svårt att samla upp det. I utrustningen ingår nu plankor och sandsäckar som brandmännen jämnar upp med i diket och skapar en minisjö, som sedan pumpas upp.

– Beroende på hur många brandmän som finns att tillgå tar det några minuter att rigga detta.

– Varje liter kontaminerat släckvatten som tas om hand är en seger för miljön.

– Ja, det är väldigt roligt att vi i SÄRF nu har kommit så långt med miljöarbetet, säger Jörgen Palmkvist.

Som ett gyllene exempel på vilken samhällsnytta Viskaforsmetoden innebär kan nämnas när en lastbil i mars i år välte i ett dike i Marbäck och diesel rann ut.

– Vi lade en presenning under och byggde upp med stolpar och brädor, varefter vi pumpade över dieseln till en av bassängerna; det var några hundra liter. Flera personer som bor i Marbäck hade samlats vid olycksplatsen och de var oroliga för vad som skulle hända med deras dricksvatten. Det kändes väldigt bra att kunna säga att vi stoppat flödet och kunde pumpa upp det kontaminerde vattnet, berättar Jörgen Palmkvist

Egen produkt

Brandmännen i Viskafors har även utvecklat en egen produkt; en pumpgrop – de skissade på den och därefter sköttes tillverkningen av ett företag i Göteborg. Jikab Kapellsöm i Göteborg

– Ofta är backen dåligt doserad i brunnar. Med hjälp av den här gropen kan vi sänka ner en pump och suga upp vattnet till en av våra bassänger, säger Jörgen Palmkvist och framhåller att man nu ständigt provar och utvecklar nya material, till exempel behövs mattor och pumpar som klarar farliga ämnen i bostäder och industrier.

Vidare ska en inventering göras av riskobjekt, vattendrag och brunnar.

– Det skiljer sig väldigt mycket vad gäller brunnars konstruktion och placering, och även vägtrummorna är olika, upplyser Johan Palmkvist.

– Provresultaten går till MSB, med en kopia hit till Viskafors, men det är svårt för någon utan expertkunskaper att tyda vilka ämnen som ingår, förklarar Jörgen Palmkvist.

– Men, helt klart handlar det om cancerogena ämnen, säger Jörgen Palmkvist.

Stort intresse

Vi har deltagit på Mässan Skadeplats i Uppsala 2019 och Skyddsmässan 2016 i Älvsjö, med ett mycket stort intresse från alla mässbesökare.

Räddningstjänsten Södra Älvsborg har kommit väldigt långt i detta arbete: Många intresserade besökte vår monter, där vår personal förvisade hur de arbetat fram arbetsmetoder för att ta hand om Släckvatten och utsläpp i mindre vattendrag.

Felanvändning av släckmedel, både vid insats och övningar, resulterar i stor påverkan på miljön och kan få förödande konsekvenser på känsliga vattenmiljöer samt enskilda och kommunala vattentäkter. Brandsläckningsskum och släckvatten är ett potentiellt hot mot miljö och hälsa. Det finns en stor efterfrågan hos kommuner (räddningstjänster) och myndigheter (MSB, Försvarsmakten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket) efter miljöneutrala metoder för övningar och insatser. Myndigheter diskuterar vilka lösningar som behövs med tanke på miljöaspekten samt vilka alternativa metoder som skulle kunna användas.

Visningsövningar på Guttasjöns övningsfält i Borås har väckt stort intresse bland räddningschefer, och personer på MSB – även sådana som inte varit direkt delaktiga i projektet. Samt har även kommunernas miljöinspektörer varit på plats.

– Det här är väldigt bra för andra räddningstjänster; det är bara att kopiera konceptet så får de bra utrustning utan att behöva uppfinna hjulet själva, framhåller Johan Palmkvist.

– Vi har redan fått en förfrågan från en räddningstjänst i Norrland, och tipsat dem om hur de kan göra, säger Jörgen Palmkvist.

Arbetsgruppen har tagit fram ett informativt bildspel och de cirka 100 styrkeledarna inom SÄRF har redan deltagit i en kortare utbildning.

– Alla tycker att både utbildningen och utrustningen är jättebra, säger Jörgen Palmkvist och berättar att planen är att även föra in kunskapen på preparandkurserna så att brandmännen får med sig miljötänket redan från början.

Skannar miljön

Krister Palmkvist – bror till Jörgen Palmkvist . Han började karriären som deltidsbrandman i Viskafors år 1969, för att sedan gå till en heltidstjänst i Borås. Numera är han pensionerad.

Mer kunskap krävs

Vidare ingår Krister Palmkvist i ett projekt som drivs av MSB, med hjälp av Lunds tekniska högskola samt Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (RISE) i Borås, vilket syftar till att med hjälp av tidigare forskning ta fram utbildningsmaterial för räddningstjänsten.

– Rapporten kommer att utformas som ett lättförståeligt PowerPoint program, samt ska seminarier hållas. Kunskap måste spridas så att alla förstår att det inte är effektivt att använda stora mängder vatten som sprider farliga ämnen i miljön, säger han och framhåller att problemet är att hantera det kontaminerade vattnet, varför projektet här i Viskafors är så viktigt.

– Det har skett att släckvatten släppts rakt ut i Viskan, och därmed slagit ut hela processen med den biologiska reningen, säger Krister Palmkvist.

Minimal skumanvändning

Under senare tid har användningen av skum i släckinsatser från flera håll – och då inte minst av SFF – starkt ifrågasatts, på grund av att skum i olika omfattning innehåller ämnen som är farliga för både människa och natur. Men enligt brandmännen har användningen av skum alltid varit minimal här.

– Under mina 40 år i yrket har jag varit med om att släcka med skum bara ett fåtal gånger. Nu är det än mer restriktivt, det måste vara mycket särskilda omständigheter för att skum ska komma ifråga, säger Bengt Sörqvist.

Fakta Räddningstjänsten Viskafors:

Bemanningen i Viskafors – som hör till Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF – är 1+3, och de 15 anställda brandmännen har beredskap var tredje vecka.

Jörgen Palmkvist platschef i Viskafors är en veteran; han började arbeta här år 1977, medan sonen Johan Palmkvist följde efter för 14 år sedan

Positiva arbetsgivare

De allra flesta arbetsgivarna här är mycket positiva till att ha deltidsbrandmän anställda, inte minst för att vi även är sjukvårdskunniga. Det handlar också om ett givande och tagande;

– den som åker iväg på ett larm får stanna kvar och göra klart jobbet sedan, säger Johan Palmkvist.

– Ja, vi brandmän får inte förorsaka problem för företagen, framhåller Jörgen Palmkvist.

– En annan sak är att vi brandmän, tack vare att vi håller oss i form, har låg sjukfrånvaro, understryker Bengt Sörqvist.

Text: Bengt Sörqvist