Det nu gällande RiB-avtalet är uppsagt och förhandlingarna kring ett nytt avtal som ska börja gälla den första maj 2019 förväntas starta i februari. Det arbete som gjordes under 2018 med bl.a. utvärdering av RiB-17 samt även slutsatser av enkätsvaren har beaktats och utvärderats och tas nu med till avtalsförhandlingarna.
Förbundets krav på ett nytt RiB-avtal grundar sig till stor del på de svar som enkäten gett oss. Förbundet analyserar och utvärderar även hur tidigare avtal påverkat brandmän och brandbefäl med bl.a. lokala schemalösningar, larmfrekvens och ersättningsnivåer som avviker från det nu gällande centrala kollektivavtalet.
Åsikter når oss dagligen gällande ersättningsfrågor. Det har visat sig att över 60% av Sveriges idag 155 st arbetsgivare har betalat ut högre ersättningsnivåer. En hög siffra som ställer stora krav på kommande avtal. BRF anser att behovet av ett tydligt och starkt centralt avtal är nödvändigt för branschens överlevnad. Lokala lösningar med lokala avtal som följd måste få förekomma då det visat sig finnas behov av det.
RiB-avtalet är sannolikt det kollektivavtal som drabbats hårdast av det så kallade ”märket” (industriavtalet). BRF´s intention är att under avtalsförhandlingen inte diskutera lönepåslag i procent utan i kronor och ören.
Med anledning av de stora skogsbränderna 2018 har BRF arbetat med en ny del i avtalsyrkandet där arbete utanför stationens normala geografiska verksamhetsområde omhändertas. Bland annat handlar det om ersättning från det man lämnar sin hemmastation till dess att man kommer tillbaka och att så länge en riktig dygnsvila inte infinner sig, ska ersättning utgå för hela perioden. Målet och syftet med en central överenskommelse gällande detta är att alla arbetsgivare ska betala ut ersättning för utfört arbete på ett likartat sätt.
BRF kommer informera er medlemmar mer detaljerat framöver via nyhetsbrev. Håll uppsikt i den elektroniska brevlådan!
Personliga kommentarer:
Christer Nyberg:
Mitt fokus har sen början legat på att samla in information kring hur det ser ut i Sverige. Detta har nu blivit, genom hårt arbete, en god grund till vad BRF vill i avtalsförhandlingarna. I februari 2018 släppte avtalskommittén den största undersökning som någonsin gjorts. Vi visste att den var i största laget. Men i efterhand kan jag inget annat än att säga att det var ett genidrag. Den information ni, mina kollegor uppgett har haft ett oerhört stort värde. Flera är de som har velat ta del av resultatet, Inte enbart media utan även andra. BRF har fått frågor från författare, kommunalförbund, landsting och doktorander som i sin forskning vill använda materialet.
BRF kan idag med stor säkerhet se vad som behövs göras för att vi ska få bättre förutsättningar inom räddningstjänsten. När det gäller avtal har ni varit tydliga med vad ni vill att BRF ska satsa på. Det är också tydligt vad som behövs för att bemanningen ska fortsätta vara rimlig.
När vi nu går in i avtalsrörelsen är mina personliga mål tydlighet i vad vi vill samt att vår yrkesroll ska tas på allvar.
Med all den information avtalskommittén idag har, kan jag också konstatera att stora satsningar behövs inom räddningstjänsten. För mig som brandman är det inte rimligt att vi ska jobba med onödiga riskmoment som utsätter oss för större fara än vad som finns hos andra yrkesgrupper. Ska man se till andra branscher löper vi flera tiotals gånger större risk för att i värsta fall omkomma i vår yrkesutövning. Visserligen är det ett spel med siffror, men det talar sitt tydliga språk ändå. För mig är det självklart att våra familjer inte ska känna en oro när vi ger oss ut på larm.
Magnus Sjöholm:
Magnus Sjöholm
Avtalskommittén har nu jobbat i ca ett år med förberedelser inför stundande RiB-förhandling. Det viktigaste arbetet inför förhandlingen har varit att inhämta kunskap och åsikter om hur förändringarna i avtalet RiB-17 har slagit ute i organisationerna samt vad medlemmarna tycker om dessa förändringar. BRF´s enkäter har gett svar på detta och även på andra saker. Delar av det arbetet går att läsa i dokumentet ”Utvärdering av avtalskonstruktionen i RiB-17” som går att ladda ner från BRF´s hemsida.
Grunderna för kommande förhandling är alltså dels medlemmarnas åsikter men även rådande situation i brandsverige där bl.a. personalläget på många håll är ytterst ansträngt.
Inför avtalsförhandlingen som nu stundar så är tongångarna i mitt huvud positiva. Jag tror att vi ska kunna landa i en bra överenskommelse som på ett trovärdigt sätt bl.a. omhändertar den svåra bemanningssituation som många räddningstjänster idag har. Många lokala företrädare och även politiker har tryckt på och bl.a. uttalat att det finns en vilja ute i kommunerna och i kommunalförbunden att skapa bättre förutsättningar för yrket och att ersättningar och anställningsvillkor behöver bli bättre. Jag beklagar att arbetstagarparterna (BRF, Kommunal & Vision) inte kan genomföra en gemensam förhandling. En samlad kraft hade gagnat alla brandmän, yrkesgruppen försvagas av att Kommunal & Vision inte vill samarbeta.
Håkan Olofsson:
Vi har ända sedan turbulensen årsskiftet 2016/2017 arbetat med att bygga relationer med lokala arbetsgivare. I lokala avtal som tecknats har engagemang och delaktighet från arbetsgivarhåll i de nu stundande avtalsförhandlingarna varit en av de värderade punkterna. Kollegor med många larm har haft sämst löneutveckling och här behöver åtgärder sättas in. Många lokala avtal upphör att gälla i samband med att RiB-19 tecknas och det blir en viktig del att hantera den verkligheten i kollektivavtalsförhandlingarna.
Jag tror på kloka diskussioner och väl genomförda förhandlingar denna gång. Jag gör det med bakgrund av att motpartens förhandlingsråd är väl förberedda och engagerade.
Precis som Magnus Sjöholm skriver så sörjer jag djupt att övriga fackförbund valt bort samverkan.
Bengt Sörqvist:
Jag har i grunden en god känsla för att avtalsförhandlingen ska ge ett positivt utfall. Många lokala arbetsgivare och även politiker har tryckt på och bl.a. uttalat att det finns betalvilja ute i kommunerna och i kommunalförbunden. Jag hoppas på att vi kommer fram till ett starkt centralt avtal, som även är anpassningsbart för lokala lösningar, där Kompetens och viljan hos arbetstagare att lösa svåra bemanningssituationer belönas.
Peter Bergh:
Det så kallade märket som generellt reglerar löneavtalen var tänkt att mer kontrollerat hantera löneökningar för att bibehålla Sveriges internationella konkurrenskraft och hantera inflationen. Kort och under en övergångsperiod. Märket var kanske bra men perioden blev inte kort för det har varit reglerande i över tjugo år nu. Vad har hänt på 20 år i samhället och finns samma arbetsmarknad och samma skäl kvar och finns det vinnare och förlorare i den här konstruktionen och vad har det gett då den deltidsanställde brandmannen?
Löneskillnaden, i kronor räknat, har mer än fördubblats mellan arbetare och tjänstemän sedan ”märket” infördes menar byggfacken och dessutom missgynnar det låglönegrupperna och de är ofta kvinnodominerade. Vi har en låg-låglönegrupp hos oss och hoppas på mer kvinnor och det är då deltidsbrandmannen. Kort och förenklat är det ju så att om alla får lika mycket i procentuellt påslag och du tjänar 5 000 eller 25 000 kronor i månaden får du vid 2% 100 respektive 500 kronor. Nästa år utgår du från 5 100 och 25 500 och så gör vi så i över 20 år… Detta är en oacceptabel utveckling över tid om löneklyftor eller satsningar för vissa sektorer eller rent av yrken ska kunna göras. Nu har satsningar i olika branscher och yrken gjorts ändå där politiska beslut banat vägen trots de inte skall vara i den så kallade lönebildningen. Om inte räddningstjänsten skulle vara nästa krisbransch och föremål för undantag vet inte jag. Jag hoppas verkligen allt prat och alla skrivelser om det prekära läge svensk räddningstjänst är i ska få bäring även i avtalsrörelsen. Vi behöver råda bukt på rekryteringsproblematiken och vi måste bemanna upp till minst en godtagbar beredskap. Där ligger löner och avtal som en del av problemen. Punkt i den sanningen men;
Sen vill jag nämna heltidsbrandmannens avtal och lön och är det och den bra? Nej, inte alls och i visa delar och områden rent av dåligt och uselt men är jag förvånad? Inte alls. Är man en liten, och här pratar vi pytteliten grupp i en större, brandmän och undersköterskor förenklat, riskerar man att det kostar på för mycket att stå upp och driva den mindres talan. Så helst skulle jag vilja se ett helt nytt avtal utifrån internationella influenser där polisavtalet här i Sverige är det som mest kan förklara, kort, hur jag menar. Ett avtal för brandmän oavsett om de är frivilliga, deltidare eller heltidare. Vi är inte där på långa vägar och vi har ett Ribb-avtal att förhandla nu men man får väl önska sig för framtiden när vi ändå önskar? Nu handlar det om att jobba, jobba och jobba och med de förberedelser vi haft känns det bra. Än så länge, och ännu bättre om ännu fler blev medlemmar hos BRF för ”tillsammans” är nyckelordet (och det har stor betydelse, även per station, vid tex en eventuell konflikt.) Vi är brandmän som företräder brandmän vi kommer göra allt vi kan för att få till något bra. Är ni inte med oss är ni hjärtligt välkomna och ni behövs.
Hör av dig på följande mailadress:
avtalskommitte@brandfacket.se
