Jag hör ibland att man pratar om laganda eller kultur inom räddningstjänsten i olika sammanhang. Oftast framför man det som något negativt och för det mesta framförs det av personer med ingen eller liten erfarenhet av operativ räddningstjänst.
Många gånger utvecklar detta sig till rena barnsligheter. Vissa chefer och ledare verkar skylla det mesta på att det är fel laganda och att det är därför de inte lyckas i sitt ledarskap. Man ska tydligen tycka synd om dessa chefer för att de har så hemska medarbetare, med så hemsk laganda. Om detta hade varit lagidrottens värld, hade man då kunnat ha en sådan inställning som lagledare?
För jag hör ofta att man jämför operativ räddningstjänst med lagidrott, och pratar i termerna laget, lagledaren och lagandan. Så sker också i övriga arbetslivet i olika sammanhang. Det hämtas ofta inspiration för bra ledarskap från framgångsrika lagledare i olika lagidrotter genom föreläsningar m.m. Sett till detta borde det vara trevligt att vara lagledare för operativ räddningstjänst, för vi kan konstatera följande;
- Det är ett vinnande lag (det görs stora samhällsekonomiska vinster).
- Det är handplockade spelare som man ställt krav på. Konkurrensen är fortfarande ganska hög på heltidssidan om en spelarplats.
- Laget är jättestora publikfavoriter. Publiken gillar laget och tycker för det mesta att laget spelar bra.
En chef i näringslivet hade troligtvis varit salig om man haft en sådan organisation att leda. Trots det verkar många lagledare inom räddningstjänsten inte trivas med sitt lag. Om operativa räddningstjänsten var ett ishockeylag och chefen lagledare kan man fundera över vad som skulle hända om;
- Lagledare sade: Laget spelar inte som jag vill. Visst, vi vinner och är publikfavoriter, men det är fel på laget och lagandan. Det måste ändras.
- Lagledaren sade: Ni tränar för mycket. Ni är alldeles för intresserade av själva spelet. Vi slopar ett träningspass i veckan. De dagarna ska spelarna ägna åt reklam för laget istället.
- Lagledaren sade: Ni har spelat helt fel i alla tider. Erfarna spelare är något av ondo. Lyssna inte på dem. Jag däremot, som har ytterst begränsad erfarenhet av hockey, kan det här och ska leda er rätt och skapa en bättre laganda. Trots att vi vinner och är publikfavoriter är vi på helt fel väg. Jag har rätt, alla ni andra har fel.
Flera med mig tror nog att en lagledare som betett sig på det viset mot ett sådant lag ganska omgående fått avgå.
Att lagledaren hela tiden skyller ifrån sig håller inte i lagidrottens värld. Det borde inte få hålla i räddningstjänstens värld heller.
Lagandan och kulturen borde ses som en positiv kraft i sammanhanget.
Vi skulle nog behöva fler lagledare som var intresserade av själva spelet också.
