Den 9 september avslutades den största undersökning som någonsin gjorts bland arbetstagare inom räddningstjänsten i Sverige. Här kommer en första tendens vad resultaten visar.
Tack vare engagemanget bland brandmännen har ca 89% av alla beredskapsstationer i Sverige kartlagts i undersökningen. Utöver dessa har ca 10% av brandvärnen svarat.
Undersökningen som till en början var tänkt som en vanlig informationsinhämtning, har fått en allt större betydelse i BRF´s centrala arbete. Det har sedan länge på förbundet funnits en hög medvetenhet om de problem som finns i branschen, men den kvantitet av problem som enkätsvaren visar är långt utöver vad vi kunde föreställa oss. Detta gör att BRF framöver kommer behöva göra stora krafttag, inte bara vad gäller avtal utan även vad gäller arbetsmiljön för sveriges brandmän. Inledande kontakter har tagits med ansvariga myndigheter och detta arbete kommer fortsätta under en lång tid framöver.
Tydlig bild av läget
Storleken på kartläggningen innebär att BRF:s kunskap om situationen ute i Sverige nu är bättre än någonsin. Arbetsmiljö, operativ förmåga, jämställdhet och utrustning har aldrig tidigare kartlagts på detta sätt. Resultatet visar bl.a. att den totala operativa beredskapen i Sverige i modern tid aldrig varit sämre. Detta visade sig väldigt tidigt i undersökningen, varpå en debattartikel publicerades i Expressen den 14 juni i år. https://www.expressen.se/debatt/gransen-ar-nadd-nu-morgan-johansson/ . De farhågor som beskrevs i artikeln besannades betydligt tidigare än förväntat, men var då inte en överraskning utan snarare ett resultat av den information som kom in genom undersökningen. Det ska samtidigt klargöras att det finns flertalet räddningstjänster i landet som genom åren har utvecklat sin verksamhet, både operativt och förebyggande, vilket är glädjande.
Det går att konstatera att räddningstjänsten står inför otroliga utmaningar de närmaste åren. Stora investeringar är att vänta. Brandstationerna i Sverige är överlag gamla, dessa har inte sällan bristande ventilations- och värmeanläggningar. Renoveringar som gjorts tidigare än 10 år tillbaka, om det över huvud taget har gjorts renoveringar de sista 20 åren, har inte haft med arbetsmiljö och kontamineringsfrågan i processen, vilket gör att ytterligare renoveringar behövs för att möjliggöra ett bra arbetsmiljöarbete sett till konceptet ”friska brandmän”.
Självklara minimikrav
Bristfällig arbetsmiljö har bl.a. följden att brandkläder som fast de tvättats avger rökdoft. Detta överförs till arbetstagarna som, när de lämnar stationen följer med hem till familjen. Det är på flertalet stationer inte heller självklart att varje individ ska ha dubbla larmställ, eller att det finns larmställ att byta med under tvättning av det ordinarie larmstället. Kvinnors möjlighet att byta om enskilt är fortfarande väldigt eftersatt, vilket BRF finner märkligt med tanke på hur länge arbetet med jämställdhet och mångfald pågått. Portar för utryckningsfordon är på många ställen inte automatiserade, vilket skapar onödig fördröjning av insatstiderna.
Listan kan bli lång och alltför utdragen, men de viktigaste punkterna behöver belysas mer än en gång, här följer några; brist på fordon som kan transportera vatten, brist på moderna släckbilar, för få tunga fordon att använda som barriärskydd vid trafikolycka, allt färre stationer som initialt kan utföra rökdykning, brist i utrustning för rökdykning samt brister i kommunikationsutrustning, Brister i utbildning, däribland blåljuskörning, psykosocialt stöd och grundutbildning för deltid, GriB.
Nedskärningar drabbar säkerheten
Utsattheten för hot och våld ökar också. Undersökningen visar att under 2017 har ca 80 stationer blivit utsatta för någon form av våld eller hot. Därutöver tillkommer förstörelse och stöld på stationer, i utryckningsbilar och i privata fordon.
Personalbristen bland deltidsbrandmännen är ett alltmer växande problem. Många stationer har gått på knäna i flera år och de blir allt fler. På heltidssidan visar undersökningen att det förekommer smygande nedskärningar av personal. BRF kommer att i framtiden med jämn frekvens ha återkommande enkätundersökningar för att följa upp hur branschen utvecklas.
TEXT: Christer Nyberg
