FRÅGA TILL POLITIKERNA:

Sverige har skog som en av sina största näringar, egen beredskap och operativ förmåga i tillräcklig omfattning vore en självklarhet men beredskapen för skogsbrand 2018 är sämre än 2014 och i det stora hela har neddragningarna resulterat i 3 till 4 gånger färre personal vid stora insatser – hur ska ni förbättra?

V: – Sverige måste vidta flera klimatåtgärder för att minska utsläppen och för att klimatanpassa vårt samhälle för extremväder. Vi vill bl.a.:

  1. Ge försvarsmakten ett nytt uppdrag att motverka effekter av klimatförändringens extremväder. Utveckla den nya värnplikten med en möjlig civil tjänstgöring för brandbekämpning och katastrofberedskap. Stärk brandbekämpning från luften genom ökad tillgång till flygplan nationellt eller genom nordiskt och baltiskt samarbete.

  2. Stärk statens stöd till kommunernas och regioners klimatanpassningsarbete genom en central ansvarig myndighet för samordning av klimatanpassning.

  3. . Inför ekonomiskt omställningsstöd för alternativa skogsbruksmetoder samt krav på mer variationsrika skogar med ökat naturligt lövinslag vilket motverkar negativa effekter av skogsbränder. Inom jordbruket måste kapaciteten för att lagra vatten stärkas.

MP: – Miljöpartiet anser att MSB:s uppdrag även fortsättningsvis ska vara att som statlig myndighet utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Jämfört med branden i Västmanland 2014 reagerade myndigheterna tidigare, vilket är positivt. Men då bränder likt dessa kommer bli allt vanligare på grund av klimatförändringarna i framtiden behöver vår beredskap skärpas ytterligare.

Miljöpartiets hållning är att den här kapaciteten och förmågan att släcka skogsbränder ska finnas stationerad i Norden, som en del av detta vill vi säkerställa att brandflygplan finns stationerade i Norden. En nordisk riskkarta för samhällssäkerhet med fokus på gränsöverskridande konsekvenser bör framställas, det krävs riskanalyser och förmågebedömningar. Att dela på kapaciteten mellan länder är effektivare än exempelvis att alla ska köpa in egna plan som står på marken de flesta år. Samtidigt är det tydligt att mer resurser kommer behövas framöver, eftersom klimatförändringarna gör bränder vanligare.

S: – Svensk räddningstjänst behöver förstärkas. Det är allvarligt att många kommuner inte kan upprätthålla sin beslutade beredskap för räddningstjänst. En tydlig orsak till detta är att kommunerna av olika skäl har haft stora svårigheter med att rekrytera och behålla deltidsanställda brandmän och brandbefäl, dvs. räddningstjänstpersonal i beredskap.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte därför en utredning för en mer likvärdig, effektiv och säker kommunal räddningstjänst. Utredaren har bland annat föreslagit åtgärder för att förbättra rekryteringen av deltidsanställda brandmän och att förstärka räddningstjänstens arbete under omfattande räddningsinsatser, t.ex. stora skogsbränder. Utredningens förslag är för närvarande ute på remiss. Regeringen har från och med i år ökat MSB:s anslag med 34 mnkr för räddningstjänst och befolkningsskydd inom ramen för civilt försvar. Regeringen har också stärkt kommunernas ekonomiska förutsättningar. MSB har bl.a. förstärkt utbildningen för brandmän och tagit fram en ny grundutbildning för deltidsbrandmän.

Antalet platser där utbildningen bedrivs har ökat från två till åtta platser i landet. Inför kommande år har MSB begärt ytterligare 36 miljoner kronor för att möta det ökade kompetensbehovet.

En socialdemokratiskt ledd regering kommer i budgetpropositionen för 2019 att föreslå att MSB:s resurser utökas med det som myndigheten har begärt. Utifrån sommarens händelser behövs mer underlag om behovet framåt. MSB ska inom ramen för regeringsuppdraget precisera de personella behoven ytterligare och återkomma senast den 31 januari 2019. Regeringen vill också att MSB utreder vilka behov som finns och lämnar ett förslag till hur en fortsatt process för en förstärkt svensk förmåga från luften kan se ut. Denna del av uppdraget ska redovisas senast 31 januari 2019.

C: – För att de stora insatserna ska fungera bättre så måste grundberedskapen vara säkrad och möjlig att skala upp vid behov. För att bättre hantera stora insatser behöver dels räddningstjänsterna vara fullbemannade, men därutöver så måste troligtvis den kommunöverskridande operativa förmågan stärkas. Brister i operativ räddningstjänstförmåga behöver i huvudsak lösas genom mer resurser på lokal

nivå, en förmåga att regionalt i samarbete förstärka insatsen i fält men också lednings- och samverkansmässigt, samt ytterst med statliga förstärkningsresurser och resurser från EU-länder. Organisatoriskt måste det synkas med organiseringen för det civila försvaret nu när det är under utveckling, inte minst på regional och nationell nivå. Att öva tillsammans och stressa systemen är utöver bättre förutsättningar och mer resurser bra sätt att stärka förmågan att hantera stora insatser.

L: – Genom ett flertal lagändringar och ökade resurser till civilförsvaret och militären. Idag kan exempelvis inte militären förbereda sig på att stödja räddningsarbetet på grund av restriktioner i lagen.
Detta innebar att endast två av tio möjliga helikoptrar användes från militärens sida. Skulle militären få planera efter återkommande katastrofer skulle de bli ett välbehövligt tillskott. Räddningstjänsten måste också stärkas och ge ökad utbildning. Men det är samtidigt uppenbart att vi måste samarbeta mer inom EU för att komma åt den här sortens problem.

 

KD: – Det är uppenbart att Sverige behöver en bättre förmåga mot bränder, inte minst när klimatet förändras som det gör och extremväder bli vanligare. Att Ljusdals kommun inte ens hade bränder som en del av sin krisplan är mycket allvarligt. Därför presenterade Alliansen under sommaren en plan för att återupprätta ett nationellt krisråd direkt underställt statsministern, något som inrättades efter tsunamin men som togs bort av nuvarande regering. Vi vill också ha en snabbare och tydligare statlig krisledning samt en nationell krisfond som kan användas vi den här typen av kriser.

M: – Moderaterna har tillsammans med Alliansen presenterat ett omfattande program för att stärka svensk krisberedskap och specifikt beredskapen för skogsbränder det programmet ingår förslag som syftar till att stärka den nationella krisledningen, förbättra samhällets möjligheter att få stöd av Försvarsmakten i händelse av t.ex. en skogsbrand samt att utöka Hemvärnet och även utbildningen av räddningstjänstpersonal.

Vi lägger även förslag som att se över möjligheten att Sverige självt, eller tillsammans med andra länder, ska kunna ha eget brandflyg samt att förstärka stödet till lokala flygklubbar för skogsbrandsövervakning.

SD: – Samhällets krisberedskap måste förbättras avsevärt för att öka förmåga, samordning och planering av snabba insatser. Tyvärr har Regeringen inte lärt sig något från skogsbranden 2014, vilket vi sett tydligt denna sommar.
Vi vill satsa på försvaret och den civila krisberedskapen, bl.a. genom att för en bråkdel av vad som satsas på migrationsområdet införskaffa flygplan för brandbekämpning och utrusta försvarets Herculesplan för brandbekämpning – något vi föreslog redan 2015.

Vi anslog resurser för samhällskrisberedskap redan 2016 när vi la 4 miljarder mer än regeringen för perioden 2016–2020 direkt riktat till den civila beredskapen för att höja förmågan att hantera framtida kriser

 

 

 

 

 

RELATED ARTICLESMORE FROM AUTHOR