Höjd beredskap kräver mer resurser och MSB har redovisat två områden som är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av den kommunala räddningstjänstens roll inom det civila försvaret. Första redovisningen beskriver hur räddningstjänsten behöver utformas för att kunna hantera utmaningarna vid ett krig på svensk mark. Den andra redovisningen rör aktivering av civilplikt för att dubblera personalstyrkan vid räddningstjänsten.
Räddningstjänsten är idag dimensionerad för att hantera olyckor i fredstider. I krig sker betydligt fler händelser parallellt och med många gånger större omfattning än vad räddningstjänsten är vana vid i fredstid. Tex omfattande bränder i hus och industrier, sök- och räddningsinsatser i raserade byggnader samt hantering av oexploderad ammunition. I dagsläget har räddningstjänsten begränsad erfarenhet, kunskap och utrustning att hantera den typen av insatser.
Dubblerad personalstyrka för att klara höjd beredskap
Kriget i Ukraina visar tydligt behovet av att kunna skydda sin personal, material, säkra sin infrastruktur och drift genom reservkraft, drivmedelslager och reservdelar.
Räddningstjänsten behöver dubbla personalstyrkan från 16 000 till 32 000 för att vid höjd beredskap kunna hantera påfrestningarna som ett väpnat angrepp kan innebära. Utöver personalförstärkning finns ett övergripande behov av personlig skyddsutrustning och betydande förstärkning av material som t.ex. indikeringsutrustning och lyftutrustning vid arbete i raserade byggnader.
Civilpliktiga är en viktig resurs
Fördubblingen av personalvolymen är tänkt att ske med återinförd civilplikt. Först genom direktinskrivning av personer med tidigare fullgjord räddningstjänstutbildning som i dagsläget inte arbetar inom räddningstjänsten.
Sedan med de personer som tidigare har en kompetens genom utbildning eller erfarenhet för uppgifter inom räddningstjänst. MSB bedömer att 2 000 till 3 000 personer kan tillföras kommunernas krigsorganisationer för räddningstjänst redan inom några år. På sikt ska försörjningen ske genom mönstring och uttagning till grundutbildning i räddningstjänst.
Det ska räddningstjänsten klara 2033
MSB:s bedömning är att kommunal räddningstjänst fram till 2033 ska ha:
– Förmåga att genomföra sök och räddningsinsatser, hantera oexploderad ammunition samt indikera och sanera för skydd mot kemiska stridsmedel och kärnvapen,
– Beredskapsplanerat i varje kommun en uthållighet om minst tre månader,
– En personalvolym för höjd beredskap på 32 000 kvinnor och män,
– Grundutbildats och genomfört repetitionsövningar för all personal,
– Förmåga att agera självständigt på alla ledningsnivåer vid störda förhållanden.
– Förstärkts med materiella resurser och modern teknik anpassat till krigets krav.
Att åstadkomma effektiva och samordnade räddningsinsatser under höjd beredskap och ytterst krig kräver att räddningstjänsten tillsammans med direkt berörda aktörer har getts möjlighet till planering, utbildning och övning.
Behoven är identifierade
Det civila försvaret behöver stärkas i alla delar av samhället. MSB har lämnat in underlag till regeringen om de behov MSB ser och vad det kan kosta.
Samhällets aktörer måste själva identifiera hur deras verksamheter behöver planeras. MSB erbjuder hjälp och vägledning till offentliga aktörer för arbetet med sin krigsorganisation och krigsplacering av personal. Inom kort kommer hjälp och vägledning också erbjudas till näringsliv och civilsamhället.
Om förslagen i de här två redovisningarna ges möjlighet att genomföras så är det ett stort och viktigt steg som tas i den pågående uppbyggnaden av Sveriges civila försvar och ett direkt bidrag till ett starkare totalförsvar.
Fredrik Persson
Firefighters
Brandfacket BRF
