Vad gör en flygplatsbrandman egentligen och hur skiljer sig yrket från en vanlig brandmans? Träffa Niklas Skog som arbetat både som heltidsbrandman, deltidsbrandman och de senaste åtta åren som flygplatsbrandman på Karlstad Airport. Idag är han räddningstjänstinstruktör som innebär att han, förutom rollen som insatsledare i ett av flygplatsens skiftlag, arbetar med att utbilda nya brandmän.
Niklas håller just på att lägga handen vid de sista momenten i den nya utbildningen för flygplatsbrandmän som han tagit fram och som blir skarp inom ett par veckor. Då kommer de första externa personerna till Karlstad från South Lapland Airport, Vilhelmina för att gå utbildningen. Niklas är taggad.
̶ Jag kände ett behov av en utbildning som är mycket bredare än de jag sett hittills och jag har klurat på innehållet under hela förra året faktiskt. Parallellt har jag hela tiden utbildat våra egna nyanställda och har upptäckt vad som behöver plockas in för att få en rimlig utbildning med den bredd och djup jag anser att en flygplatsbrandman ska ha. Till grund ligger förstås mina egna utbildningar till heltids- och deltidsbrandman och den kunskap som jag plockat ihop under alla år som insatsledare i flygplatsens räddningstjänst.
Utbildningen innehåller alla de regelstyrda moment och kurser som krävs, men också sådant som bidrar till bredden med allt från HLR, sjukvård och omhändertagande, till fördjupad kunskap inom brand, släckning, fordonskörning och allt som en flygplatsbrandman ska kunna för att känna sig säker i sin yrkesroll. Karlstad Airport testar ett koncept som passar lite extra bra på en flygplats som man lite skämtsamt kallar för ”all inclusive”, det vill säga att allt ingår; utbildning, boende, mat och transporter. Något som är värdefullt för framför allt långväga kursdeltagare. Men vad innebär egentligen yrket flygplatsbrandman?
̶ Som flygplatsbrandman ingår man dels i en räddningsstyrka men man har även en massa andra roller som man ska väva ihop med det dagliga arbetet. Vi sköter allt arbete runt omkring flygtrafiken; lossar, lastar, städar, vinkar in flygplan, sköter uppstart, snöröjning, fältarbete, ramparbete, förstås den dagliga kontrollen av räddningstjänstfordon och räddningstjänstmateriel, samt övning och fysisk träning, berättar Niklas.
Regelstyrd verksamhet
Det är många olika moment som ingår under en arbetsdag och de flesta flygplatsbrandmän har flera olika kompetenser som kräver fortbildning och repetitionskurser för att hela tiden hållas aktuella enligt gällande regelverk. En räddningsstyrka på Karlstad Airport består av en insatsledare och ett antal brandmän. Alla flygplatser delas upp i olika kategorier beroende på hur flygtrafiken ser ut; hur stora plan och hur många rörelser (start/landning) flygplatsen har. Kategorin som Karlstad Airport tillhör kräver minst två släckbilar som ska vara skarpa för utryckning. Det innebär en chaufför på varje bil med en strålförare i baksätet, fast även här beror den bemanningen på hur stora flygplanen är. Som det ser ut på flygplatsen i Karlstad idag är det oftast 1+2 eller 1+4 personer i utryckningsstyrkan. Styrkan samarbetar med en mängd funktioner, både på och utanför flygplatsen.
̶ Varje flygplats måste enligt regelverket ha en så kallad räddningsinstruktion och i den finns olika checklistor på olika larmtyper. Det finns ett antal olika larmtyper som till exempel varningslarm och haverilarm. Ett varningslarm betyder att flygplanet fortfarande befinner sig i luften och att någonting indikerar på ett fel. Insatsstyrkan står då beredd, men avvaktar. Varningslarm som jag varit med om under åren är till exempel JAS-plan som kolliderat med fåglar, hydraulikproblem på passagerarplan som satt styr- och bromsförmågan ur spel och liknande. Alla de fall jag varit med om har piloterna själva klarat av och kunnat landa ändå. Haverilarm är som tur är väldigt sällsynta och jag har sluppit åka på något skarpt sådant, men vi övar ju regelbundet för det värsta, säger Niklas.
Flygplatsens räddningstjänst samarbetar med alla blåljusorganisationer som den kommunala räddningstjänsten, polis, ambulans etc. och samövar också med dessa. Vid larm och olyckor på flygplatsen kallas den kommunala räddningstjänsten också in, men flygplatsens egen räddningstjänst står för första insats och har som uppgift att släcka, säkra, skydda och ventilera. Rökdykning, om det krävs, görs av den kommunala räddningstjänsten.
̶ Min vision har alltid varit att vi ska tillhöra räddningstjänstförbundet för att kunna vara behjälpliga vid olyckor och bränder även i närheten av flygplatsen, säger Niklas.
Det känns fel att vi finns här med all kompetens och tre släckbilar och, som i somras, i princip stå och titta på när det brinner över allt i skogen. Ibland har vi ju flera timmar på dagen då flygplatsens bana är stängd på grund av att det inte är någon flygtrafik just då. Vi skulle verkligen vilja bidra mer till samhällsnyttan och få vara med och hjälpa till där vi kan.
Likheter och
Heltidsbrandmän har 90 sekunders anspänningstid, deltidsbrandmän har fem minuter. Flygplatsbrandmän har 30 sekunders anspänningstid och ska nå änden av startbanan på 120 sekunder, alltså under 90 sekunders framkörning. Det är många beslut och mycket information som ska ske mellan räddningsstyrkan, flygtrafikledningen i tornet och den kommunala räddningstjänsten under den tiden. Vid start och landning så ska man vara nära sitt utryckningsfordon så man kan rulla ut direkt vid en olycka, det är en hel del pusslande för att få detta att fungera när man samtidigt är ansvarig för att lassa och lossa ett annat flygplan till exempel.
̶ Det är väl just bredden som är charmen med det här jobbet tycker jag. Inte en dag är den andra lik, man ställs inför en massa olika val varje dag som ska fixas och redas ut. Och nu sedan jag fått min nya tjänst som räddningstjänstinstruktör och får hålla på med utbildning ännu mer tycker jag att det är superroligt! Det passar mig jättebra och jag får chans att använda all min tidigare arbetslivserfarenhet från kommunal räddningstjänst ihop med kunskapen om flygplatsräddningstjänst tillsammans med erfarenheterna jag fått som ledare för olika idrottslag också, avslutar Niklas Skog.
Karlstad Airports räddningsfordon:
BUFFALO
Chassi: Scania chassi P490 6×6 HHZ EU6.
Pumpeffekt: 6000 l./min. vid 10 bar (Rosenbauer R 600)
Tryck: max 15 bar
Kanon: 4000 l./min. vid 10 bar, kastlängd minst 60 m. (Rosenbauer RM 60 C)
Monitor: (frontkanon) 1500 l./min. vid 10 bar, kastlängd min. 40 m. (Rosenbauer
RM 15 C)
Kanonerna manövreras med manöverhandtag/joystick från hytten.
Vattentank: 10 600 l.
Skumtank: 630 l.
SWEDCAT
Chassi: Scania chassi P440 6×6 HHZ EU5
Pumpeffekt:
6000 l./min. vid 10 bar. (Rosenbauer R 600)
Tryck: max 15 bar
Kanon: 4000 l./min. vid 10 bar, kastlängd minst 60 m. (Rosenbauer RM 60 C)
Frontkanon: (monitor) 1000 l./min. vid 10 bar, kastlängd minst 40 m.
(Rosenbauer RM 8 E)
Kanonerna manövreras med manöverhandtag/joystick från hytten.
Vattentank: 10 000 l.
Skumtank: 600 l.
RB90 (reservbil)
Chassi: Volvo F1
Pumpeffekt: 6000 l./min.
Tryck: max 14 bar
Kanon: 4000 l./min. eller 2000 l./min. vid 10 bars tryck
Släckkastlängd: vid 4000 l./min. ca 75 m, 2000 l./min. ca 65 m. vid 10 bars tryck
Frontkanon: (monitor) 1000 l./min. vid 10 bars tryck
Släckkastlängd: ca 45 m. vid 10 bars tryck
Vattentank: 9 200 l.
Skumtank: 560 l.
FAKTA LARMTYPER:
Grön: Varningslarm
Röd: haveri på känd plats
Gul: haveri eller förmodat haveri på okänd plats
Blå: hot mot luftfartyg i luften
Brun: hot mot luftfartyg på marken
Brun/vit: hot mot byggnad el. annat objekt
Violett: brand i byggnad
Fakta Karlstad Airport:
Invigningssår: 1997
Antal passagerare: 89 936 st (2017)
Antal landningar: 3 342 st (2017)
Terminalyta: 4500 kvadratmeter.
Landningsbanans längd: 2 516 meter.
Chartertrafik: Ja.
Reguljärtrafik: Ja.
Flygklubb: Ja, Värmlands flygklubb.
Ägare: Karlstads kommun
Text: Åsa Jernfält I Foto: Tommy Andersson
