Riskhantering räddar liv och brandmännens hälsa

I flera olika artiklar har jag tagit upp olika riskhantering, diskuterat hur våra beslutsfattare skall ge oss budget som är tillräcklig för att skapa en bra arbetsmiljö och påpekat vikten av bra och utbildade skyddsombud, chefer och styrkeledare. Självklarheter enligt mig men inte alls självklart för andra. För vissa är det en dröm och hos andra en del av vardagen. 

Skillnaderna i hur arbetsmiljöarbetet bedrivs inom räddningstjänsterna i vårt land är stora och hanteras på mycket olika sätt. Vi i BRF får samtal från norr till söder gällande problem och olika utmaningar. Jag vill återigen passa på att slå ett slag för BRF:s uppskattade arbetsmiljöutbildning. Kontakta kansliet via kansli@brandfacket.se för mer information.

När jag började skriva denna artikel slog mig en tanke om att inventera hur bra lösningar har kommit på plats inom de olika räddningstjänsterna som finns. Därför tänkte jag uppmana dig som läser detta att skicka in bra lösningar som just din räddningstjänst har hanterat på ett arbetsmiljöproblem. Vad var problemet och hur kom ni fram till en bra lösning? Mer om det lite senare i denna artikel.

Vad gömmer sig bakom fasaden?

I samband med olyckshändelser uppstår olika risker som vi tillsammans skall värdera och riskbedöma. Det finns många bra mallar men det finns också tillfällen där dolda risker kan ge påverkan på våra medarbetare. Exempel som kommit oss till känna genom åren är bland annat o-exploderad ammunition i bostäder och vid brand i fordon, asbest som frigörs vid brand, FIP som dras själv till pågående händelser utan backup, avsaknad av ledningsstöd som gör att insatspersonal ges felaktiga ingångsvärden och andra liknande händelser. Hur kan vi komma till rätta och minimera dessa risker?

Exemplet med asbest kom upp i samband med en brand i vindsvåning på ett flerfamiljshus där gammalt byggnadsmaterial frigjordes och personalen potentiellt utsattes för skadliga ämnen. Med tanke på att vi sett ett antal vindsbränder inträffa kan man lätt se olika samband mellan tidigare byggnationer och användande av material som vi idag inte tillåter samt dagens släckmetoder och ökade risker för personalen att bli utsatt för skadliga ämnen.

Inom räddningstjänsterna i Sverige vet vi i allmänhet hur vi skall skydda oss mot till exempel cancerrisker men samtidigt bidrar slimmade budgetar och ökade sparkrav till att arbetsmiljöarbetet riskerar att prioriteras ner. Hur hanterar vi de olika ämnen som finns i byggnader som brinner för att inte utsätta vår personal för skadliga ämnen? Pratar vi mest om det eller gör vi faktiskt något åt problemen? För att skapa en så säker arbetsmiljö som möjligt kan i alla fall jag tänka mig att de som vistas i riskzoner likt tidigare exempel självklart har bästa skyddsutrustningen i form av larmställ, underställ, andningsskydd med övertryck samt godkända och tillräckligt synliga varselkläder vid exempelvis arbete på väg. 

Ja, jag vet att det kostar pengar att köpa in nya larmställ men de som tillverkades på 90-talet är faktiskt inte tillräckligt bra.
Och ja, jag vet att det kostar pengar att fylla på lyft i luftflaskorna och att en tekniker måste kallas in för att köra skytteltrafik med andningsskydd men det är faktiskt mindre risker att använda övertrycksmask i stället för en vanlig filtermask.
Och ja, jag vet att det är tungt att gå omkring med rökskyddet på sig i många timmar – jag har gjort det själv många gånger för att vara säker på att minimera riskerna att få in skadliga ämnen i mina andningsorgan.
Och ja, jag vet att det finns tillfällen då någon glömt att ta på sig varselvästen vid en trafikolycka eller annan händelse på eller vid en väg men det är faktiskt större chans att en bilist ser varselvästen och faktiskt tar hänsyn till personen som bär den än om västen ligger i hytten på brandbilen.

Huvudsaken är ändå att vi gjort allt vi kan för att minimera riskerna vid en insats – för alls vår säkerhet. Tänk på att rädda räddaren!

Mustasch eller skägg?

Långt tillbaka i tiden valde många brandmän att ha mustasch för att hindra snoret från att rinna ner i munnen vid en ansträngande insats. En del valde skägg för att kunna stopp in det i munnen innan det fanns fungerande andningsskydd. En kollega på Öland gjorde faktiskt så en jul när han var på väg hem efter ett tomteuppdrag och fick se att det brann i ett hus inte så långt från brandstationen. Först ringde han 112 och sedan stoppade han in tomteskägget i munnen och gick in i huset och kunde lämpa ut det som brann. Jag kan tänka mig att kollegorna som kom i brandbilarna var mycket överraskade och roade av att se en sotig tomte vara först på plats!

Arbetsmiljöverket skärpte ju nyligen som bekant kraven på hur andningsskydd skall användas och detta med gott syfte. Varje användare skall ha sin egen anpassade mask eller i alla fall veta vilken storlek som individen skall använda. Det inte Arbetsmiljöverket tog hänsyn till var övertrycksmasker i kombination med rökdykarluva vilket skapat stor frustration och osäkerhet runt om i våra räddningstjänster. En del representanter från arbetsgivaren har gått ut och sagt att vi kräver att våra brandmän är renrakade i ansiktet och andra har i stort sett sagt att det är okej att vara orakad och därmed bryta mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Detta är ett exempel på där syftet och resultat skiljer sig kraftigt åt. Tyvärr har Arbetsmiljöverket till dags datum valt att inte besvara våra frågor gällande detta men vi ser fram emot en bra dialog framöver.

Inom min tid i industrin arbetade jag mycket med att utbilda medarbetarna i hur man skulle välja rätt andningsskydd och anpassa det efter ansiktsformen. Min dåvarande arbetsgivare (som var tysk) hade höga krav och detta medförde att vi inom hälsa- och säkerhetsorganisationen diskuterade möjligheterna att förbjuda användandet av engångsmasker då dessa är nästan omöjliga att få till att sluta tätt. De kan absolut användas vid tillfällen då man kan säkerställa att riskerna för att inhalera skadliga ämnen är minimala eller helst obefintliga men inom räddningstjänstens verksamhetsområde är dessa tillfällen enligt mig mycket sällan förekommande. Bäst är en engångsmask som utandningsskydd för att inte smitta andra.

Hittills har jag bara tagit del av en enda rapport från en tillverkare som hävdar att deras utrustning, tillsammans med rökdykarluva, ger ett fullgott skydd mot inhalerbara ämnen vilket borde vara tillförlitligt då ett icke fungerande övertryck snabbt skulle tömma trycket i luftflaskorna och därmed bidra till att användandet avbryts i tid före en risksituation uppstår.

Förhoppningsvis kommer vi se en anpassning av lagtexten framöver då de arbetssätt vi har genom våra rutiner vid rök/kemdykning och vattendykning är väl inarbetade och oftast tillräckligt säkra.

Hösten och mörkret kommer

Ett råd till dig som arbetar med arbetsmiljöfrågor är att kontinuerligt uppdatera riskbedömningarna och se till att samtliga medarbetare är väl insatta i de olika rutiner, förutsättningar och skyddsutrustningar som skall användas. Med hösten i antågande kommer nya risker såsom fler arbetsmoment med mindre dagsljus, halare underlag, mer vilt som rör sig längs med vägarna etcetera. Se till att minimera riskerna vid både övning och skarpa insatser och håll personalen alert så att vi tar hand om våra kollegor i alla lägen.

Tillbaka till den tidigare uppmaningen att skicka in bra exempel på lösningar på arbetsmiljöproblem: det skall bli mycket intressant att se hur ni kunnat hantera olika risker på bästa sätt. Har vi tur kanske detta kan leda till att andra kollegor ute i landet kan dra nytta av de olika exemplen för att göra arbetsmiljön ännu säkrare.

Skicka detta till redaktor@firefighters.se och märk det ”Problemlösning” i ämnesfältet så kan vi dela med oss av detta till andra att ta lärdom av. Självklart kan man vara anonym om man vill det. Likaså behöver inte den specifika räddningstjänsten framgå utan det kan räcka med att fokus hamnar på själva problemet och lösningen.

Ta hand om er där ute i verkligheten!
Johan Persson
Läs mer av Johan Persson här!
Räddningstjänsten Sydost