Vad sitter egentligen i väggarna?

Räddningstjänsten är en organisation med ledord som återfinns i de flesta räddningstjänsters logotyper: Lojalitet, kunskap, mod, omtanke, skicklighet, takt, uppmärksamhet, uthållighet.

Just lojaliteten till uppdraget har format generationer av brandmän och bidragit till det goda förtroende som allmänheten ger oss. I de tillfällen då en nödställd befinner sig i den mest utsatta situationen behandlar vi alla inblandade med omtanke och respekt – oberoende av etnisk härkomst, kön, sexuell läggning, olika fysiska eller psykiska förhållanden, religion eller liknande. Vi rycker ut på alla larm och vi löser skickligt uppgiften. Vi samverkar med andra myndigheter och organisationer och vi har alltid en lösning på problemet.

När vi däremot börjar arbeta med vår egen verksamhet kan det dock uppstå mer eller mindre friktion mellan just det ovanstående. Det är lätt att säga att vi skall genomföra en förändring men det kan vara desto svårare att faktiskt få den genomförd – och dessutom med ett bra resultat. Erfarenheter visar att för att kunna nå ett bra resultat efter en förändring som faktiskt behöver genomföras kan man börja med att studera beteenden och mönster i både organisationsträd och individer. Med denna metod går det att förutsäga mycket av vad som kan komma efter förändringen. Det gäller att lyssna av och tolka personalen på bästa sätt, att grundligt ha inventerat behovet samt vara tydlig. Om man vill nå framgång måste man säkerställa att hela organisationen har förståelse för varför förändringen måste genomföras, hur den kommer att genomföras och vad man vill att resultatet skall mynna ut i. Misslyckas man med genomförd förändring uttalas ofta det gamla talesättet – ”det sitter i väggarna” och därför kan vi inte ändra på oss.

En kollega inom industrin uttalade en gång att om du vill se hur människor kommer beter sig – studera myrorna. De tar alltid den raka vägen till målet, de arbetar i grupp och om du hindrar deras väg anpassar de sig som grupp på ett ögonblick. Vi människor agerar ofta likadant. Vi visar ofta en benägenhet att runda regler och rutiner för att uppnå ett eget syfte när vi i själva verket borde följa uttalade rutiner då de finns till av en anledning. I en paniksituation agerar människan irrationellt men vi brandmän har en förmåga att tänka konstruktivt och analyserande i pressade situationer för att lösa uppgiften på ett framgångsrikt sätt. Därför är det inte alltid lätt att genomföra förändringar inom räddningstjänsten. Återigen är lojaliteten till kollegorna och till organisationen oerhört stor och stark! 

Förändringarnas tid

Inom privata eller kommunala verksamheter är förändringar vanligt förekommande. Det går i vissa cykler och ibland skall något förändras bara för sakens skull och inte för att det egentligen kanske behövs. I dessa situationer finns ofta en plan (men inte alltid) för hur förändringen skall genomföras och man tar hjälp av olika konsulter för att nå resultat. Men hur förändrar man en räddningstjänst där vissa arbetar dagtid, vissa går skift och andra svarar på larm under beredskap eller övar på sin fritid? Detta är en utmaning för arbetsgivaren att lyckas med och kräver ett stort engagemang och omtanke från hela organisationen. Med tanke på den oförutsägbara värld vi lever i är vissa förändringar nödvändiga men det är oerhört viktigt att samtidigt behålla den operativa förmågan för att möta framtidens utmaningar.

Frågeställningar som kan vara aktuella:

• Finns det ett tydligt syfte med förändringen? 
• Förstår alla medarbetare varför vi måste förändra oss? 
• Förstår politiken varför man kanske måste öka budgeten för att nå målet? 
• Finns det förståelse från allmänheten eller behöver vi skapa uppmärksamhet? 
• Kan man motverka nedskärningar inom räddningstjänsten genom att arbeta konstruktivt och skapa uthållighet?
• Går det att nå målet på ett annat sätt?

Riskbedömningar är viktiga för att utreda tänkbara följder vid förändringar på både organisation och medarbetare och måste genomföras på ett bra och strukturerat sätt. Att involvera ansvariga chefer, arbetstagare, skyddsombud, och ibland även det politiska styret är en förutsättning för en bra riskbedömning. Ta hjälp av den kompetens som saknas eller som kan tillföra värdefull kunskap till arbetsmiljöarbetet. Kostnaden för detta hämtas ofta igen genom att tidiga investeringar är mindre kostsamma än att behöva göra anpassningar i ett senare skede.

Förändringar är inte alltid negativa men tyvärr är det ofta som en förändring ger direkt och negativ påverkan på personalen. Räcker inte budgeten till är det allt för vanligt att nedskärningar kommer på tal i stället för att begära ökade anslag. BRF får med jämna mellanrum vetskap om att kommuner eller räddningstjänstförbund har för avsikt att göra nerdragningar när vi i själva verket behöver stärka vår beredskap och satsa på våra brandmän. Vi agerar alltid och accepterar aldrig försämringar för personalen då det i slutändan kommer leda till en sämre trygghet hos allmänheten. 

I de flesta fall kan ett konstruktivt arbete med inblandade intressenter finna lösningar som gör att det går att bibehålla den operativa förmågan. Det kan gälla effektiviseringar, sänkta lokalhyror, tillskott till budget, förändrade avskrivningar eller liknande. Det viktigaste är att vi tillsammans gör allt för att undvika nedskärningar och i stället tittar på framtiden med öppna ögon. 

Brandmännens riksförbund arbetar för brandmännens bästa

Sedan 1945 har Brandmännens riksförbund agerat för brandmännens bästa. Sedan 1946 har vi tecknat kollektivavtal och under hela denna tid har vi agerat, reagerat och verkat pro-aktivt för att brandmännen i Sverige skall ha en säker arbetsmiljö, en skälig ersättning och bra anställningstrygghet. BRF är ett av få (om inte det enda) fackförbund som har detta som huvudsyfte och som kan fokusera enbart på just räddningstjänstens utmaningar. Vi sitter med i förändringsarbeten, vid planerade nedskärningar, i förbättringsarbeten och utvecklingsarbeten och har endast våra medlemmars bästa i sikte. Ibland når vi inte hela vägen men oftast bidrar vi till förbättringar både för den enskilde och för organisationen. Vi tänker räddningstjänst 24/7 och bevakar både de lokala, de nationella samt de internationella frågorna med stort intresse och vi kan tydligt se de likheter och olikheter vi har inom räddningstjänsterna över hela världen. Att studera hur man gör på andra platser är av största vikt för att växa som individ och som organisation. Att flera länder klassar cancer som arbetsskada relaterat till arbetet som brandman är ett exempel som vi följer med stort intresse och som vi aktivt arbetar för att påverka svenska myndigheter och beslutsfattare att följa efter. Utvecklingen i krigets Ukraina följs med stor sorg och frustration över att brandmän används som måltavlor och detta måste vi tyvärr också ta med i ekvationen om hur svensk räddningstjänst skall organiseras. Krigets lagar gäller uppenbarligen inte alla.

BRF är en internationell part att räkna med vilket bekräftas av att vi kontinuerligt kontaktas av liknande organisationer som vill samarbeta och utbyta erfarenheter. Därför ser vi med stort självförtroende fram emot att fortsätta vara en naturlig part i arbetsmiljöarbetet inom svensk räddningstjänst och vid tecknande av olika avtal som berör våra medlemmar. Vi kommer fortsätta arbeta för att behålla svensk räddningstjänsts förmåga och kompetens samt att utveckla den efter rådande omständigheter. Detta både på lokal och central nivå. 

En räddningstjänst i behov av satsningar

En utmaning som vi aktivt arbetar med är den psykosociala arbetsmiljön som jag nämnt i tidigare artiklar. Bara för att man till exempel flyttar in i nya fina lokaler så är det inte en självklarhet att de mjuka frågorna löser sig självmant. Det krävs ett aktivt arbete för att ta hand om personalen och se till att de har bästa möjliga förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. I Sverige finns idag ett stort antal eftersatta brandstationer där personalens behov är svåra att upprätthålla men sammanhållningen och lojaliteten till uppdraget och till organisationen är så stark att man accepterar dessa dåliga förutsättningar. Man sätter stort värde i att få åka på larm och hjälpa allmänheten även om man kör brandbilar som sedan länge skulle varit utbytta eller arbetar på en station som varken har vatten, avlopp eller ventilation eller där man köper egen skyddsutrustning eller stationskläder. 

Svensk räddningstjänst har ett oerhört stort arbete framför sig och det kommer att kosta stora summor för att nå bästa möjliga resultat. För tillfället lägger många kommuner väsentliga mängder pengar på att bygga nya simhallar, sporthallar och liknande då de befintliga anläggningarna byggdes under en viss tidsperiod på 60, 70 och 80 talet och nu har de tjänat ut sin roll. Samma gäller även våra brandstationer men här är motståndet mot att investera mycket större. Tittar vi sedan på avtalen och ersättningarna så har även de släpat efter i utvecklingen och behöver omgående anpassas till dagens krav där våra modiga brandmän idag skall genomföra alla möjliga uppdrag som man från början inte ens kunde drömma om. Att leta efter skadade i rasmassor efter kraftiga stormar är en sak men att leta i rasmassor efter en attack eller i händelse av krig är något helt annat. Vi har under många år svarat på larm från hela världen i form av internationella insatser genom Räddningsverket och MSB efter jordbävningar eller liknande katastrofer men hemma på egen mark har vi varit förskonade. Skall vi nå målet att ha över 30 000 personer inom räddningstjänst och civilförsvar måste kraftfulla satsningar på personalen och dess vardag genomföras.

Att vara brandman är ett fantastiskt yrke som fler borde testa på. En bra arbetsmiljö är en förutsättning för att kunna behålla befintlig personal samt att locka nya medarbetare till sig. 

Det som sitter i väggarna kan vara fukt, mögel, asbest och andra skadliga ämnen – förändringen sitter i individerna som vistas i lokalen. Ta väl hand om dem och du har en stark och handlingskraftig organisation!

Text: Johan Persson, ledamot i förbundsstyrelsen
Fler texter av Johan Persson här!