Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige nästan var tionde svensk man drabbas av prostatacancer före 75 års ålder. Brandmannayrket utgör en förhöjd risk för prostatacancer, brandmän drabbas i högre grad och i lägre ålder. IARC har klassat brandmannayrket som kopplat till högre risk för att drabbas av cancer.
Man räknar med att ungefär var tjugonde person har ärftliga anlag. För de flesta går det dock inte att säga vad som orsakar prostatacancer. Det kan ta 10 till 15 år innan cancertumören sprider sig eller ger symtom. Hos en del kan sjukdomen utvecklas snabbare. Symptomen kan visa sig som ett eller flera av följande:
- Att du behöver kissa ofta.
- Det dröjer för urinen att komma när du ska kissa.
- Urinstrålen är svag.
- Du kan se blod i urinen.
- Det kan också göra ont i skelettet, t ex höfter eller rygg.
- Trötthet
- Minskad matlust och viktnedgång.
Självklart kan symptomen ha andra orsaker än prostatacancer. Svårigheter att kissa kan t ex bero på godartad förstoring av prostatakörteln (vanligt hos personer över 60 år) då finns bra hjälp att få. Godartad förstoring av prostatakörteln är inte samma sak som prostatacancer. Blod i urinen kan vara resultatet av ett långt löppass.
PSA-prov från du fyllt 50 år
En del landsting kallar till prov efter fyllda 50 i andra fall får du själv be om ett test på vårdcentralen eller företagshälsovården. Brandmän drabbas i tidigare ålder och en del arbetsgivare erbjuder PSA prov på den årliga läkarundersökningen bl a räddningstjänsten i Storstockholm. Har du en eller flera släktingar som diagnostiserats prostatacancer kan det vara lämpligt att börja i 45-års åldern.
PSA-provet tas med ett blodprov, det visar halten av äggviteämne i blodet. Visar provet en förhöjd halt av PSA så behöver det utredas. Andra saker som också kan påverka PSA-värdet är t ex urinvägsinfektion eller om prostatan utsätts för upprepat tryck under lång tid eller om du haft mycket sex.
Vad händer om PSA-värdet är förhöjt?
Vid måttligt höga PSA-värden går man oftast vidare med en magnetkameraundersökning s k screening av prostatan. Om undersökningen visar misstänkt cancer kan man behöva ta ett vävnadsprov s k biopsi, om undersökningen inte visar misstänkt cancer tar man oftast inte något vävnadsprov.
Anses det behövas ett vävnadsprov så tas det i samband med en ultraljudsundersökning via ändtarmen. Provet skickas sedan sedan till mikroskopisk analys för att avgöra om det är cancer och i så fall avgörs hur elakartade cancercellerna är. Svaret brukar dröja ett par veckor.
Går det att förebygga prostatacancer?
Förutom vissa riskyrken såsom brandman så är den främsta kända riskfaktorn ålder och del belägg för ärftlighet, det gör det svårt att förebygga sjukdomen. Det har även forskats mycket på kosten men det har inte gett några vetenskapliga bevis eller riktlinjer. Det enda sättet för att minska dödligheten av prostatacancer är att hitta tumören så tidigt att den kan behandlas.
Generella råd i samband med cancer brukar vara fysisk aktivitet, nyttig och varierad kost – alltså nyttiga fetter, mycket frukt och grönsaker, begränsat intag av rött kött och ultraprocessad mat. Undvik övervikt. Drick inte för mycket alkohol och fimpa rökningen.
Fredric Persson
Källa: Karolinska institutet Brandmännens Cancerfond Cancerfonden
