Den kommunala räddningstjänsten står inför stora utmaningar. Nästan fyra av fem har svårt att rekrytera deltidsbrandmän. Det krävs en gemensam kraftsamling för att rekrytera fler brandmän.
De som blir brandmän gör det därför att de vill göra skillnad, göra en insats. Och de allra flesta, två tredjedelar, har en anställning i en deltidsbrandkår, vilket innebär att de har beredskap och lämnar sitt ordinarie jobb för att rycka ut när en olycka har inträffat.
Deltidsbrandmännen är en mycket viktig del av svensk räddningstjänst och därmed av svensk beredskap. Alla deltidsbrandmän har antingen en huvudanställning hos en annan arbetsgivare, exempelvis i ett företag eller i kommunen eller är egna företagare. Omkring 10 000 av Sveriges 15 000 brandmän är deltidsbrandmän.
Många av landets räddningstjänster har under senare år upplevt att det har blivit svårare att rekrytera och behålla deltidsbrandmän. Mer än hälften av räddningstjänsterna har problem att upprätthålla sin bemanning, och därmed också förmågan att rycka ut på larm. Särskilt besvärligt är läget i glesbygden. Anställningen som deltidsbrandman förutsätter att man kan inställa sig med kort varsel på brandstationen och det kräver att man arbetar eller bor i närheten. När det numer inte är lika självklart att jobba och bo på samma ort minskar rekryteringsunderlaget.
Samtidigt ser vi stora möjligheter och outnyttjade resurser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har ökat antalet utbildningsplatser och spritt utbildningarna geografiskt så att grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap, Grib, finns närmare hemorten. En utveckling sker också i kollektivavtalen som ger bättre arbetslivsvillkor, ökade ersättningsnivåer och möjligheter till lokala anpassningar, som bland annat kan kompensera deltidsbrandmän som har restid till brandstationen.
Betydligt fler arbetsgivare måste erbjuda flexibla kombinationsanställningar för att medarbetarna även ska kunna vara deltidsbrandmän. Att en lärare, en vaktmästare eller en undersköterska också är brandman ökar kompetensen hos såväl räddningstjänsten som på kommunala arbetsplatser. Flera kommuner har också insett potentialen i att rekrytera fler kvinnor och öka mångfalden, vilket inte bara ökar rekryteringsunderlaget utan också kvaliteten i arbetet. Men fortfarande är bara 750 av 10 500 deltidsbrandmän kvinnor.
För att intensifiera rekryteringen av deltidsbrandmän ytterligare krävs en systematisk kraftsamling i hela landet. MSB, arbetsgivarorganisationerna SKL och Sobona samt de tre fackliga organisationerna Brandmännens riksförbund, Kommunal och Vision utvecklar därför nu en nationell rekryteringskampanj.
En förutsättning för att lyckas rekrytera fler deltidsbrandmän är att räddningstjänster, kommuner och företag aktivt bidrar till att fler ska känna sig välkomna i yrket: Bredda rekryteringsbasen. Lyft fram lokala förebilder. Skapa kombinationsanställningar. Stimulera mångfald och jämställdhet. Ge fler möjligheten att göra skillnad, att göra en insats, att bli deltidsbrandmän.
Dan Eliasson, generaldirektör MSB
Anders Knape, ordförande SKL
Per Nordenstam, vd Sobona
Tobias Baudin, ordförande Kommunal
Veronica Magnusson, ordförande Vision
Peter Bergh, ordförande Brandmännens Riksförbund
