Allt fler elbilar syns på våra gator. Det är bra för miljön, men för räddningstjänsten innebär det stora utmaningar eftersom litiumbatterierna i bilarna avger giftiga ämnen vid brand.
Om ett elfordon krockar finns det en risk att batteriet hettas upp och den giftiga gasen vätefluorid bildas. Gasen kan orsaka livshotande luftvägsproblem, muskelkramper och rytmrubbningar i hjärtat. Även rostskyddet skapar nya risker eftersom hela karossen doppas i ett bad som kallas ED-dopping. Badet är en grundfärg som läggs på i olika skikt som tränger in i olika hålrum och spalter. Ett av mellanskikten är baserat på polyuretan för att ge fyllnadseffekt. Polyuretan kan utveckla vätecyanid när det värms upp till temperaturer kring 150 grader Celsius och högre. Polyuretan förekommer även i lim som används i stolarnas stoppning och för att limma vindrutor mor kaross.
Brandmännens skyddsdräkter stoppar inte kemikalierna
Det här är ett nytt stort problem för oss. Med tanke på att det inte finns anpassade skyddskläder för dessa brandgaser i dag är det många brandmän som tvekar att ingripa när en elbil brinner eftersom riskerna är för stora. När man vet att larmkläderna bara skyddar brandmännen i en minut gäller det som insatsledare att tänka annorlunda. Åker vi ut fem man på en bilbrand vill jag ju ha med mig fem friska brandmän tillbaka, säger Anders Cederberg, ledamot i styrelsen för Brandmännens cancerfond. Störst är faran om en brand sker i ett stängt utrymme, som till exempel i ett garage.
Det ökar risken för att den höga koncentrationen av kemikalier som uppstår stannar kvar i utrymmet istället för att spridas på en större yta. Labbstudier som gjorts vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) visar att det inte tar mer än en minut för kemikalierna att passera brandmännens skyddsdräkter och gå igenom huden in i kroppen. Det är skrämmande fakta. En lösning skulle kunna vara att använda någon form av kemdräkter istället för skyddsdräkter, jag vet att det förekommer lokala lösningar med engångskemdräkter under larmkläderna för att skydda sig. Men det största problemet är att det inte finns någon dräkt i dag som är specifikt anpassad för bränder, säger Anders Cederberg.
Ett brinnande batteri ger stora mängder giftiga gaser
Enligt FOI-studien identifierades så pass många som 20 kemikalier vid den termiska rusning av litium-jonbatterier som uppstår vid en brand. Kombinationen av kemikalier kan i sig vara en försvårande faktor för räddningspersonalen eftersom många kemikalier blandas under förbränningen vilket skapar nya okända kemikalier som man i dag inte vet vilken påverkan det har på människor. Men utan tvekan är det vätefluorid som är den mest giftiga gasen. Anders Cederberg understryker att den rekommenderade maxdosen vätefluorid att utsättas för som brandman är 1,7 milligram per kubikmeter.
Enligt studier vid Chalmers frigörs 2-20 kg vätefluorid vid en totalbrand av ett 100 kWH litiumjonbatteri som sitter i en elbil. Det skulle, med ett exempel från Göteborg, innebära att hela köpcentret Nordstan fylldes med vätefluorid motsvarande 25 milligram per kubikmeter. – Det är en så pass hög nivå som skulle riskera att utsätta alla som befinner sig i närheten av bilen för livslånga skador, säger Anders Cederberg som efterlyser mer forskning på området. Han sticker inte under stol med att räddningstjänsten har ett eget ansvar för att bli bättre förberedda för bränder i elbilar.
En rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) från i fjol visade att många brandmän har bristfällig erfarenhet av olyckor med elfordon. Det är inte ovanligt att bränder i elbilar fortfarande släcks på samma sätt som i vanliga bilar. Mer resurser behövs till utbildning och träning.
Bättre larmkläder och djupare kunskaper om riskerna
Ett steg i rätt riktning är det projekt som startade tidigare i år med syfte att kartlägga brandriskerna med litiumjonbatterier och minska konsekvenserna av bränder. Projektet drivs av RISE Research Institutes of Sweden och bland deltagarna finns Sveriges Fordonsverkstäders Förening, Scania, Nevs, Fogmaker och brandskyddsföretaget Dafo. Brandmännens Riksförbund finns med bland remissinstanserna. – Jag hoppas att det här projektet kan bidra till att öka våra kunskaper om hur vi ska hantera dessa risker. Men det behöver kompletteras med larmkläder som skyddar brandmännen mot att kemikalierna går direkt in i huden, säger Anders Cederberg.
