Testikelcancer är en relativt ovanlig form av cancer som främst drabbar yngre män, vanligtvis mellan 20 och 40 års ålder. Trots att diagnosen kan kännas skrämmande är prognosen mycket god, särskilt när sjukdomen upptäcks tidigt.
Testikelcancer uppstår i testiklarna – de manliga könsorganen som ansvarar för produktionen av spermier och könshormoner. Det finns två huvudsakliga typer: Seminom, som utvecklas från celler i sädeskanalerna och drabbar oftast män mellan 30 och 45 år, samt Non-seminom, som är vanligare bland män mellan 20 och 40 år och har en tendens att växa snabbare.
Forskare vid University of Cincinnati College of Medicine, USA, genomförde 2006 en omfattande meta-analys där data från 32 tidigare studier sammanställdes. Totalt ingick över 110 000 brandmän i analysen, vilket gör den till en av de största studierna i sitt slag. Testikelcancer visade sig ha 102 procent högre risk – alltså mer än dubbelt så vanligt bland brandmän.
Symtom och upptäckt
Vanliga tecken på testikelcancer är förstorad eller svullen testikel, knöl eller förhårdnad, smärta, diffus värk eller tyngdkänsla i pungen samt ryggont. Det är ofta den drabbade själv eller en partner som först upptäcker förändringen. Alla knölar är inte cancer – infektioner kan ge liknande symtom och bör behandlas.
Vid misstanke gör läkaren en fysisk undersökning. Om något avvikande upptäcks följer ultraljud och ibland biopsi. För att bekräfta diagnosen och följa behandlingens effekt görs även med blodprov.
Spridning och stadier
Testikelcancer sprider sig oftast via lymfsystemet, först till lymfkörtlarna i buken och ibland vidare till lungor, lever, skelett och hjärna. Sjukdomen delas in i fyra stadier beroende på spridning – från stadium 1 där cancern är begränsad till testikeln till stadium 4 med metastaser i andra organ.
Behandling och prognos
Behandlingen anpassas efter cancerform, stadium, patientens ålder och allmänna hälsa. Vanliga metoder inkluderar kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Vid seminom är 85 % i stadium 1 vid diagnos, medan non-seminom är spridd i cirka 40 % av fallen.
Prognosen är mycket god. Den relativa 10-årsöverlevnaden är idag hela 98 procent. Även i de fall där cancern har spridit sig till andra organ botas de flesta.
Sexlivet efter behandling
Behandlingen kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt. För en del känns det svårt att bara ha en testikel kvar, men en testikelprotes kan sättas in vid operationen. Sjukdomen påverkar inte förmågan att få erektion, men psykisk stress kan påverka sexlusten.
Efter cytostatikabehandling är de flesta män tillfälligt sterila. Hos många återhämtar sig spermieproduktionen inom ett par år, men vissa riskerar att bli permanent sterila. Därför erbjuds alla att lämna spermier för nedfrysning innan behandling. De kan senare användas vid assisterad befruktning.
Förekomst och orsaker
I Sverige får omkring 360 män diagnosen testikelcancer varje år, vilket motsvarar drygt en procent av alla cancerfall bland män. Sjukdomen är vanligast bland yngre män – 75 procent är mellan 29 och 43 år. Bland äldre män är testikelcancer ovanlig.
Orsaken är ännu inte helt klarlagd. Risken är högre hos män med testiklar som inte vandrat ner i pungen under fosterutvecklingen. Även missbildningar och infertilitet kan öka risken. Forskning tyder på att hormonella obalanser under fosterlivet kan spela en roll.
Rehabilitering
Rehabilitering är en viktig del av vården. Redan vid diagnos bör planeringen för rehabilitering påbörjas, med målet att patienten ska kunna återgå till ett så normalt och meningsfullt liv som möjligt. En kontaktsjuksköterska ansvarar för att samordna rehabiliteringen.
Fredric Persson
Fler artiklar om brandmannacancer
Källa: Cancerfonden, University of Cincinnati, USA
Brandmännens Cancerfond
