Större skogsbränder uppstår ofta när släckta bränder blossar upp igen. Nu finns riktlinjer för bevakning efter avslutad räddningsinsats, som kan minska risken för återtändning.
Riktlinjerna är fria för alla att använda och fungerar i hela Sverige. De har utarbetats av en arbetsgrupp med representanter från Skogforsk, MSB, flera räddningstjänster, maskinringarna, Brandskyddsföreningen, försäkringsbranschen samt representanter för skogsbruket.
–Det handlar om enkla, konkreta råd och instruktioner till markägare om vad som ska göras vid en bevakning, för vilken de är ansvariga enligt lag. Vi har också skapat en checklista, som räddningsledaren kan luta sig emot när markägare ska informeras om vad som krävs av dem vid bevakning, säger Rolf Björheden, seniorforskare på Skogforsk, som koordinerat arbetsgruppen.
Enligt en offentlig utredning orsakades cirka 70 procent av den totala brandarealen 2018 av att mindre bränder, som bedömdes vara släckta, blossade upp igen.
Enligt en offentlig utredning orsakades cirka 70 procent av den totala brandarealen 2018 av att mindre bränder, som bedömdes vara släckta, blossade upp igen.
– De gemensamma riktlinjerna är ett stöd för både räddningstjänst och markägare i den viktiga övergången till bevakning i markägarens regi. Om riktlinjerna får genomslag minskar risken för att skogsbränder sprids över stora arealer under loppet av flera dagar, som vid bränderna 2018, säger Jenny Sander, skogsbrandshandläggare på MSB.
Enligt Christer Björkman, verksamhetsstrateg vid Umeåregionens brandförsvar, finns redan fungerande rutiner hos flera större markägare och räddningstjänster. Men de ser olika ut och hos många mindre saknas det helt, konstaterar han.
– Därför är det bra att det nu finns fritt tillgängliga riktlinjer som flera olika parter har tagit fram gemensamt. Det stärker förutsättningarna för att vi får ett likriktat arbetssätt och en effektivare bevakning, säger Christer Björkman.
Enligt Rolf Björheden, Skogforsk, är det en stor fördel om kontakten mellan räddningstjänst och markägare upprättas så snart som möjligt, gärna redan när räddningstjänsten är på väg ut till brandområdet.
- Markägare behöver snabbt få information. Tidig kontakt ger dem den bästa möjligheten att förbereda och genomföra sin del i arbetet, främst att bevaka branden efter genomfört släckningsarbete, säger Rolf Björheden.
Riktlinjerna baseras på tre dokument
Dokument 1: Bevakning efter skogsbrand, råd och information till markägare.
När räddningsinsatsen avslutats efter en skogsbrand tar markägaren över ansvaret för bevakning och släckning av pyrande glödbränder. Via Skogsforsk hemsida kan markägaren hämta information, checklistor och viktiga tips från Räddningstjänsten.
Om markägaren inte kan ta över ansvaret finns möjligheten att köpa arbetet av Räddningstjänsten, Lag 2003:778 om skydd mot olyckor, 3 kap 9 §. Kan inte markägaren själv utföra bevakningen kan hen låta någon annan utföra den, det bör ske med fullmakt till den som åtar sig arbetet. Om det inte gått att få kontakt med ägaren så kan Räddningstjänsten utföra bevakning av marken mot faktura.
Prata igenom var det har brunnit och peka ut på en karta. Var finns de största riskerna och vad kan hända? Visa var det finns vatten och hur man evakuerar snabbast. Ta reda på vilka resurser i form av material och personal markägaren har. Har markägaren tidigare erfarenheter i bevakningsarbete och vilka åtgärder kan hen med säkerhet utföras?
Dokument 2: Avslutande av insats mot skogsbrand, räddningsledarens checklista ger stöd vid överlämnandet av ansvar till markägaren.
Markägare och Räddningstjänst bör ha samråd innan räddningsinsatsen avslutas. Informera om var det har brunnit och peka ut på en karta. Var finns de största riskerna och vad kan hända? Visa var det finns vatten och hur man evakuerar snabbast. Ta reda på vilka resurser i form av material och personal markägaren har, finns tidigare erfarenheter i bevakningsarbete och vilka åtgärder kan markägaren med säkerhet utföra?
Bedöm läget
Främst bedöms risk för fortsatt spridning av branden. Förhållandena i brandområdets ytterkanter är den viktigaste faktorn.
• Kan glödbränder komma i kontakt med nytt bränsle?
• Kommer kanterna att vara säkra vid ändrad vindriktning ellertilltagande vind?
• Är kanterna säkra vid solsken med upptorkning och lägre
luftfuktighet?
• Vad anger brandriskprognosen och utifrån en förväntad
brandspridninging?
• Hur ser väderprognosen ut för kommande dagar? Prognoser finns på www.smhi.se
- Appen Brandrisk Ute ger vägledning om aktuell brandrisk och brandriskprognoser via mobilen. Appen kan laddas ner på App Store eller Google Play.
Dokument 3: Dokumentation vid avslutande av räddningsinsats efter skogsbrand
Information till berörda markägare, formulär där viktig information, kopplad till den enskilda händelsen, kan kommuniceras och dokumenteras.
Markägaren måste veta hur länge hen ska fortsätta bevakningen. Markägaren bör följa huvudregeln att bevakning ska pågå tills alla ”rökar” är släckta. Därefter ska området besökas i ytterligare tre dygn, helst under den mest riskabla delen av dygnet, dvs under sen eftermiddag. Om rök bildas igen, släck och förläng bevakningen ytterligare minst tre dygn!
Mer information, checklistor och pdf-filer hittar du här
Fredrik Persson
Källa: Skogsforsk, MSB
Firefighters
