För eller senare hamnar kvinnor in i klimakteriet, efter 40–45 kan olika symptom dyka upp. Symtomen varierar mycket från person till person, ibland blir de så stora att de blir problem som påverkar ens yrkesliv.
För Lotta Hedström dök de första symptomen upp när hon tränade. Det var inte som det brukade, benen blev stumma och orkade inte, hon kunde inte förstå vad det var för fel.
Vid rullbandstestet blev testledaren förvånad över att Lotta inte orkade, pulsen hade ju knappt höjts. Men det var inte konditionen som tog stopp utan stumheten i benen. Fler symptom dök upp tex frusen axel, obestämd smärta som vandrade mellan höften, låret och foten, klåda, kraftiga blödningar, svårt att sova mm. Det var just svårigheten att sova som fick Lotta att säga upp sin tjänst deltidare, har man inte sovit blir det svårare att lita på sig själv.
Vården saknar kunskaper om klimakteriet
Lotta hittade en artikel som beskrev 62 symptom och hon prickade 58 av dem. Hon tog kontakt med vårdcentralen som inte hade någon hjälp utan skrev ut en remiss med ett års väntetid till gynekologen. Gynekologen hade heller ingen hjälp utan skrev ut antidepressiv medicin.
– Men jag var inte deprimerad, säger Lotta, som heller inte såg någon anledning till att börja ta den medicinen. Antidepressiv medicin dämpar känslan av symptomen men den tar inte bort dem.
Läkare är inte pålästa och vet inte så mycket om det och barnmorskeutbildningen innehåller bara 10 timmar om klimakteriet.
Hjälp finns!
Lotta fortsatte att söka hjälp bla av homeopat och hos akupunktör Det var först när hon kontaktade Estercare som hon fick hjälp. De var snabba och visste hur de skulle hjälpa, Lotta fick ett östrogenpreparat utskrivet. Ett stort plus, som Lotta upplevde, var att de hörde av sig efter ett par veckor och frågade hur det hade gått.
Det var den hjälpen Lotta hade behövt för fyra år sedan, då hade hon inte behövt sluta som deltidare. För när östrogenet väl var på plats så kom kroppen igång igen. Träningen funkar, humöret är på topp och tankar på att kanske söka till deltidare är tillbaka.
Ett tabuämne
Det är tyvärr fortfarande lite tabu med klimakteriet, det är lätt att kanske gå undan om kommer en vallning. Så ska det inte vara, bästa vore prata om det och inte skämmas, att helt enkelt förklara att ”nu är det så här för mig”! Chefer, arbetsledare och kollegor måste vara med, lyssna och förstå att det händer saker med kvinnor vid klimakteriet. Okunskapen är stor och många blir långtidssjukskrivna, Lotta säger att det känts bra att sitta i grupp och prata med andra kvinnor om deras erfarenheter.
Fredrik Persson
Firefighters.se
