Under webinariet, Skogsbrand 2020, påtalade bland annat MSB:s generaldirektör Dan Eliasson vikten av mer detaljerade brandriskprognoser. Brandingenjören Leif Sandahl på MSB säger också att: Det finns en förväntan och ett behov av att ha bättre prognoser.
MSB har gett SMHI uppdraget att en utveckla en produkt som ger förbättrade prognoser och sommaren 2021 kommer större delen av projektet vara igång. Arbetet är omfattande, forskningsinstitutet Rise och Sveriges lantbruksuniversitet har utfört olika forskningsprojekt för att få fram rätt algoritmer. Beräkningarna ska anpassas mer till svenska förhållanden och den geografiska upplösningen förbättras till 2,8 km per ruta istället för 11 km. I stället för att beräkningar utförs en gång per dygn kommer det ske flera gånger per dygn vilket är viktig information för de som arbetar i skogen samt de som beslutar om hur insatserna ska inriktas. Skogsbruket kommer ha samma information som räddningstjänsten. Projektet ska på sikt användas i hela norden men modellen måste förfinas eftersom klimat och natur skiljer sig stort, men ett gemensamt system är logiskt eftersom bränderna inte stoppar vid våra gränser.
Gräsbrandsriskprognoser ska också vässas, det kommer troligen att bli klart för test 2021 och satt i drift året därpå. Nuvarande HBV-modellen avvecklas och ersätts med en markuttorkningsmodell, den visar hur fort det är i marken vilket är viktigt att veta om eldningsbeslut ska införas.
Den åskriskprognos som används nu ska finnas kvar men eftersom det är blixtnedslagen som oftast är anledning till att det börjar brinna vill man kartlägga hur ofta och var blixtarna slår ner. En möjlighet är att ta hjälp av de satelliter som med sensorer ser var det brinner, de ser långt ifrån alla bränder men är en hjälp i glesbyggden där ingen på marken ser att det brinner.
Text: Fredrik Persson
