Byggnaden ser ut som en högst oansenligt liten grå fyrkant, med en smutsig röd dörr där någon med sitt finger skrivit ”Grottan” . Runt omkring på området rullar stora maskiner men vid den röda dörren är det helt tyst.
Och ändå pågår här stor dramatik, en kamp på liv och död. Osynlig från ovan mark.
Det är en måndagskväll i början av september i Nymölla utanför Bromölla. På Sylvamos anläggning tillverkas det papper och fabriken är i drift dygnet runt. Flishögarna inne på området är gigantiska och eftersom stora hjullastare hela tiden arbetar med att vända på flishögarna, detta för att förhindra brand, så skiftar landskapet – känslan är ungefär som att stå vid stora sanddyner i något betydligt varmare land.
Det är dock inte ens lite kyligt den här kvällen utan vädret uppför sig faktiskt med en lagom blandning av sol, moln och angenäma temperaturer. Det enda som stör mig är myggen, som i det här området är i ungefär samma storlek som välväxta fladdermöss (jag skojar inte ens).
Ikväll är den första kalla rökdykningsövningen efter sommaren för räddningstjänsten i Bromölla och det är sju brandmän, en styrkeledare och en räddningsledare som ska lösa uppgiften.
Larminfon innehåller uppgifter om ett pågående underhållsarbete där det verkar ha brutit ut en brand och flera svetsare saknas. Det hela kompliceras av en mycket utmanande och besvärlig miljö – den lilla grå byggnaden i storlek small döljer branta metalltrappor som leder ner i underjorden till en lång och smal kulvert. Rören på båda sidor gör att det bara finns bredd för en person och långt bort finns ännu en trappa leder vidare nedåt och till det utrymme där svetsarbetet har pågått. Och det är här som branden har brutit ut.
Fabrikens skiftledare anländer till platsen och en kort stund senare ansluter 265–6080 med räddningsledaren Tony strax innan Bromöllas släckbil svänger runt hörnet, senare rullar även släckbilen från Station Näsum in. Styrkeledaren Daniel får info av Tony och konstaterar att det ser odramatiskt utifrån och efter diskussion med skiftledaren om hur långt kulvert det handlar om så byggs ett slangsystem ihop vilket ger de två rökdykarna, som är redo att gå in, 50 meter slang att arbeta med.
Detta ställer ganska omgående till med problem, informationen om hur lång inträngningsvägen är för att nå de saknade personerna visar sig inte stämma. Det handlar i stället om ca 100 meter, vilket innebär att det fattas två slanglängder.
Det är ett tungt arbete för rökdykarna nere i det trånga utrymmet men snart har de lokaliserat två personer, varav den ena med kraftiga blödningar som kräver snabb insats från fabrikens egna akutsjukvårdare. Dessa är en speciellt utbildad resurs på Sylvamo som kan larmas ut för att bistå blåljusorganisationerna vid olika händelser.
Till slut är alla de saknade svetsarbetarna hittade och överlämnade till ambulans och sjukvård.
Utvärderingen efter avslutad övning görs i vanlig ordning och det konstateras att det handlar om flera utmaningar i miljön där den långa inträngningsvägen är ett ytterst krävande moment och att det vore bra att fabrikspersonalen direkt kan assistera med ritningar vid larm, för att inte räddningsarbetet ska försenas.
Övningsansvarig Fredrik, som till vardags arbetar på Sylvamo, är nöjd med kvällen, där både brandmän och fabriksanställda fick arbeta i samverkan.
Det är en krävande miljö, särskilt eftersom flishögarna inte ligger på samma ställe hela tiden. Dessutom slapp brandmännen ikväll det öronbedövande ljud i kulverten från rören som blåser flis eftersom de är avstängda just nu, vilket de inte är i normalfallet. Då blir kommunikationen väldigt svår, man hör i princip ingenting.
Bild och text: Åsa Brorsson
Fler reportage av Åsa här!
Omslagsbild Swedish Firefighters nr:6 2024
Bonusbilder
