Arbetsmiljön för personalen inom räddningstjänsten är en spännande utmaning att arbeta med. AFS:ar, lagar, interna regler och oskrivna rutiner möter ”så har vi aldrig gjort” eller ”jag ska bara” eller ”den här skyddsutrustningen är bara i vägen”. När vi sedan kommer fram till skadeplats är förutsättningarna ofta vilt skilda från det lagstiftaren tänkt sig i en specifik AFS. Vad gör vi då för att säkerställa en bra arbetsmiljö? Arbetsmiljö är inte bara fysiska utrustningar – bland det viktigaste är den psykosociala arbetsmiljön.
Inom räddningstjänsten förväntas vi vara behjälpliga på alla tänkbara och otänkbara situationer. Tillsammans med övriga kollegor inom till exempel Polisen, ambulansen, sjöräddningen, bärgningskåren, fjällräddningen och andra liknande organisationer skall vi bringa ordning i en ofta kaosartad händelse. Detta fungerar bara om vi ligger i framkant vad gäller riskbedömning, utvärdering, utbildning, övning och samövning.
Den dagen vi tar genvägar i arbetsmiljöarbetet, sänker kraven eller rent av bryter mot gällande skyddsföreskrifter är risken mycket stor att olyckor kan hända – ofta med allvarliga konsekvenser.
Arbetsmiljöarbetet bör ha den högsta prioriteringen
Löser sig det mesta av sig självt? Kan vi vara säkra på att vi kommer hem helskinnade från arbetet varje dag? Frågar du arbetsgivaren eller ansvariga politiker så svarar de nästan alltid att budgeten är viktigast i en organisation. Men hur kan man sätta en budget om man inte vet vilka utgifter som kommer att krävas för att uppnå en god och säker arbetsmiljö? Frågar du mig så anser jag att arbetsmiljöarbetet bör ha den högsta prioriteringen. Detta skall planeras samt omvärderas kontinuerligt och då måste naturligtvis budget vara en del, men det krävs så mycket mer. Väl utbildad personal, kunniga styrkeledare och insatsledare samt engagerade skyddsombud tillsammans med rutiner och riskbedömningar är framgångsfaktorer som när de fungerar skapar bästa förutsättningarna.
Vem kan bli skyddsombud?
Ett skyddsombud väljs av sina medarbetare och inte av arbetsgivaren och skall finnas på varje arbetsplats med mer är fem arbetstagare. Finns det fler än ett skyddsombud skall ett huvudskyddsombud utses som samordnar verksamheten hos skyddsombuden. Att bli utsedd till skyddsombud medför att ett stort förtroende givits till en individ som numera skall bevaka alla arbetstagares arbetsmiljö och bidra till att säkerställa att olyckor eller ohälsa inte skall uppkomma. Förtroendet skall förvaltas och ett bra stöd är att ha en stark fackförening bakom sig som kan stötta och vara rådgivande. Samtal med arbetsgivaren, arbetsmiljöverket, jurister och experter kan vara skrämmande för vissa men inom BRF finns en stor kompetens tillgänglig som bistår skyddsombudet. En fungerande kommunikation kan i bästa fall var det som krävs för att komma till rätta med ett arbetsmiljöproblem då man tillsammans kommer fram till en lösning. BRF finns även som en kompetens för arbetsgivaren.
Grundläggande arbetsmiljöutbildning i BRF´s regi
För att ge bästa möjliga förutsättningar för en organisation att uppnå en tillräckligt hög nivå i arbetsmiljöarbetet så har BRF satt samman en grundläggande arbetsmiljöutbildning. Den riktar sig till skyddsombud, styrkeledare, insatsledare, vakthavande befäl, chefer med arbetsmiljöansvar och andra som arbetar inom liknande roller. Utbildare är undertecknad samt Magnus Krantz, skyddsombud och central ombudsman och har fått mycket positiv återkoppling från de räddningstjänster som genomgått denna utbildning.
Min egen erfarenhet från arbetsmiljöarbete sträcker sig över 20 år tillbaka inom både industrin och räddningstjänsten. Det som slår mig är att även om det på pappret skall råda samma förutsättningar enligt lagstiftaren så är det mycket stora skillnader i hur vi hanterar detta område. Det som aldrig skulle få förekomma inom industrin kan vara vardag inom räddningstjänsten. Hur kan det komma sig?
Vid ett tillfälle besökte jag en station och utbildade i PFSU, personlig fallskyddsutrustning. Där var en brandman mycket tydlig med att om denne ”bara” skulle kliva ut på ett tak för att ta ner en lös takpanna så skulle det ta för lång tid att ta på sig en sele med alla tillbehör. Men tänk om brandmannen ramlar ner och skadas allvarligt eller avlider. Hur skulle det analyseras i efterhand? Då blir det tydligt att arbetet borde stoppats så att rätt utrustning används för arbetsuppgiften. Om det från början funnits rätt rutiner, riskbedömningar, utrustning samt utbildad personal så det sparats tid och framför allt mänskligt lidande.
Att vara skyddsombud är inte alltid en dans på rosor
Som skyddsombud bör man vara beredd på att möta motstånd mot förändring från både arbetsgivaren och från arbetstagarna. För att kunna stå upp för både lagar och egna värderingar krävs att skyddsombudet är väl utbildat, har bra engagemang och kunskap samt agerar diplomatiskt och korrekt. Diskussioner om arbetsmiljön kan bli både högljudda och otrevliga men med rätt stöd kan man göra skillnad – och det brukar märkas över tid. Förändringsarbetet inom arbetsmiljön brukar vara tidskrävande och tungjobbat då det ofta uppfattas som ett slags hot mot egna inarbetade arbetssätt och erfarenheter. Ett exempel är att många ryckte på axlarna och blundade för problemen när det började pratas om cancerriskerna, numera är det ett väl känt problem. Dock brukar en bra diskussion med olika inblandade leda till samsyn i stort om varför en rutin behöver göras om eller varför ett arbetssätt ses över.
Vad har då skyddsombudet för möjligheter och rättigheter?
Två verktyg är att kunna använda sig arbetsmiljölagstiftningens 6 kap 6A§, begäran om arbetsmiljöåtgärd eller 6 kap 7§ som är skyddsombudsstopp. Den senare är en unik möjlighet som ett skyddsombud har för att stoppa ett arbete ”Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa” Att nyttja en ”6:6A” är ett bra verktyg då det kan förekomma brister i arbetsmiljön som behöver åtgärdas men som kanske inte är lika akut som om en ”6:7” behöver lämnas in. Efter att en av dessa begäran lämnats in till arbetsgivaren (med fördel skriftligen för att kunna följas upp) krävs en omgående hantering av ärendet beroende på dess dignitet. Dessa verktyg kan skapa många olika reaktioner och situationer. Det man skall ha i åtanke är att den ende som kan upphäva eller återkalla ett skyddsombudsstopp eller en begäran är skyddsombudet själv eller Arbetsmiljöverket. Med andra ord kan ett skyddsombud utsättas för press från en arbetsgivare som i stället för att tänka på säkerheten hellre vill ha i gång produktionen eller inom räddningstjänsten slutföra en insats. Målet med att som skyddsombud ta till en så stark åtgärd är ju för sina kollegors bästa. Vare sig det handlar om en brandman som tar ett eget initiativ eller som blir beordrad att utföra ett farligt arbetsmoment så behöver skyddsombudet agera kraftfullt. Ofta räcker det med att meddela arbetsgivaren att man överväger en sådan åtgärd för att få igång diskussionen. I sådana situationer är vikten av bra kommunikation och ett diplomatiskt agerande tydliga framgångsfaktorer.
Johan Persson
